Rotfyllda tänder som lagats med kompositmaterial måste oftare lagas på nytt eller dras ut inom fem år, jämfört med tänder som lagats med krona. Det visar forskaren Victoria Dawson, som däremot inte hittar några belägg för att komposit skulle vara en risk för inflammation vid tandens rotspets.
I en ny avhandling har Victoria Dawson, doktorand vid Malmö universitet, jämfört två metoder för att ersätta förlorad tandsubstans i rotfyllda tänder. Förutom själva tuggfunktionen och att tanden ser fin ut igen är det viktigt att restaureringen hindrar bakterier från att ta sig in i tanden, vilket kan leda till inflammation vid tandens rotspets.
Två metoder används vid restaurering av tanden: antingen lagas tanden genom att hålet oftast fylls med komposit som sedan härdas direkt i munnen, så kallad direkt restaurering. Vid den indirekta metoden görs tandersättningen i laboratorium, i form av en krona i porslin eller med en blandning av metall och keramik. Indirekt restaurering är 3-4 gånger dyrare än kompositfyllning.
Inget samband mellan komposit och inflammation
Victoria Dawson har studerat om inflammation vid rotspetsen var vanligare hos tänder med kompositfyllning i jämförelse med tänder som restaurerats indirekt.
– Studier har visat att det är viktigt att restaureringen sluter tätt mot tanden för att en rotbehandling ska bli lyckad, säger Victoria Dawson.
Det finns rapporter som antyder att restaurering med komposit inte blir helt tätt. Därmed skulle rotspetsinflammation kunna vara vanligare hos tänder med komposit. Men Victoria Dawson, som gjort kliniska undersökningar och röntgenundersökningar av 440 slumpmässigt utvalda skåningar, har inte hittat något sådant samband.
– Jag kan inte se något samband mellan kompositfyllning och inflammation vid tandens rotspets. Komposit verkar alltså vara tätt och inte utgöra någon risk för hälsan vid rotspetsen, säger Victoria Dawson.
Behöver tas bort eller lagas oftare
Däremot får tänder med komposit oftare lagas på nytt och de tas bort oftare än indirekt restaurerade tänder. I en delstudie analyserade Victoria Dawson data från Försäkringskassan över 248 299 utförda rotbehandlingar. Resultatet visar att av rotfyllda tänder som lagats direkt i munnen får 30 procent lagas igen, och 9,5 procent dras ut inom fem år. Motsvarande siffra för tänder med en indirekt restaurering är sex respektive fem procent.
– Det är en markant skillnad mellan direkt och indirekt restaurerade tänder. På rotfyllda tänder med komposit görs betydligt fler nya lagningar och tandutdragningar, säger Victoria Dawson.
Om det beror på att komposit är sämre eller andra faktorer ger studien inte svar på.
I sista delstudien intervjuades tandläkare om hur de väljer restaurering för en rotfylld tand. Resultatet visar att sammanhanget och patientens önskemål ofta är avgörande. Det innebär att ibland väljs en direkt restaurering trots att en indirekt bedöms av tandläkaren som lämpligare. Det skulle delvis kunna förklara det sämre resultatet för tänder lagade med komposit, enligt Victoria Dawson.
– Resultatet innebär däremot inte att krona alltid är det bästa alternativet. Det behövs fler studier om varför tänder med kompositfyllning oftare lagas på nytt och tas bort, säger Victoria Dawson.
Kontakt:
Vicoria Dawson, victoria.dawson@mau.se
