Större risk för sexuella trakasserier som kvinnlig chef
Att göra karriär och bli chef skyddar inte kvinnor mot sexuella trakasserier på arbetsplatsen. Tvärtom är det vanligare att kvinnor utsätts för trakasserier när de har arbetsledande funktioner. Det visar en ny studie från Institutet för social forskning som undersökt förhållanden i Sverige, USA och Japan.
Genom att analysera enkätsvar från Sverige, USA och Japan har forskare från Institutet för social forskning, SOFI, vid Stockholms universitet tillsammans med amerikanska och japanska forskare undersökt vilka positioner kvinnor haft som utsatts för sexuella trakasserier på arbetsplatsen. I studien fann man att kvinnor med arbetsledande positioner har mellan 30 och 100 procent högre utsatthet för sexuella trakasserier. Steget till att bli lägre chef ger den största ökningen av risken för sexuella trakasserier på jobbet. Det finns en stor utsatthet också hos högre kvinnliga chefer, även om risken är något lägre jämfört med de lägre nivåerna av chefskap.
– När vi började studera sexuella trakasserier förväntade vi oss en högre utsatthet för kvinnor med mindre makt på arbetsplatsen. I stället fann vi det motsatta. När man tänker på saken är förklaringen ganska naturlig: en chef exponeras för nya grupper av potentiella förövare. Det rör sig om både underordnade och chefer på ännu högre nivåer än kvinnan själv, vilket är det vi såg när vi frågade de utsatta kvinnorna om vem som trakasserat dem, säger Johanna Rickne, professor i nationalekonomi vid SOFI.
Konsekvenser för karriären
I alla dessa tre länder har kvinnor med arbetsledande positioner en klart högre utsatthet för sexuella trakasserier än de som arbetar längre ner i hierarkin. Resultaten visar också att kvinnor som är chefer över män har en betydligt mer utsatta.
– Sexuella trakasserier blir ett hinder för kvinnor att göra karriär på samma villkor som män, och det gäller särskilt i mansdominerade branscher och företag. Förutom att cheferna utsätts mer visar enkätsvaren från USA och Japan att trakasserierna också åtföljs av fler negativa konsekvenser på arbetsplatsen. De utsatta får ett rykte om sig att vara besvärliga och går miste om befordringar eller kompetensutveckling, säger Olle Folke, affilierad forskare vid SOFI och lektor vid Uppsala universitet.
Så mättes sexuella trakasserier
Studien tillämpade två olika mätinstrument. I USA och Japan användes frågebatteriet Sexual Experiences Questionnaire som utvecklats för studier av den amerikanska militären och som mäter upplevelser av en rad specifika beteenden under de senaste tolv månaderna. I alla tre länderna användes även en subjektiv fråga om personen ansåg sig ha utsatts för sexuella trakasserier.
En risk med att mäta sexuella trakasserier som självupplevda händelser är att personer i chefsställning har en lägre smärttröskel för känsliga händelser eller har en bredare uppfattning om vad begreppet sexuella trakasserier innebär. Enkätsvar visade dock att chefer och icke-chefer definierade begreppet sexuella trakasserier på ett snarlikt sätt.
De svenska resultaten bygger på data från SCB:s arbetsmiljöundersökning under åren 1999–2007 och med totalt 23 994 kvinnliga respondenter. I USA och Japan genomförde forskarteamet egna enkätundersökningar under 2019. Totalt svarade 1 573 kvinnor i USA, varav 62 procent hade arbetsledande funktioner i sitt arbete. I Japan svarade 1 573 kvinnor varav 17 procent med arbetsledande funktioner.
Förutom att svara på frågor om sexuella trakasserier fick respondenterna också frågor om arbetsledande funktioner, vem som utsatt dem för sexuella trakasserier och om trakasserierna lett till olika sociala och karriärmässiga konsekvenser.
Vetenskaplig studie:
Sexual Harassment of Women Leaders. Folke, O., Rickne, J., Tanaka, S., & Tateishi, Y. (2020). Daedalus, 149(1), 180-197.
Kontakt:
Johanna Rickne, professor i nationalekonomi, johanna.rickne@sofi.su.se
Olle Folke, lektor i statsvetenskap, olle.folke@statsvet.uu.se
