Improviserade pianoklanger sker i relation till publik och plats

Den här artikeln bygger på ett pressmeddelande. Läs om hur redaktionen jobbar.

Klangen vid improvisationer är mer än bara själva ljudet. Improvisationspianisten Magda Mayas har lagt olika objekt inuti pianot och studerat hur klangen relaterar till rummet och lyssnarens förutsättningar.

Improvisationspianisten Magda Mayas utforskar nya metoder och begrepp för att arbeta med klangfärg i relation till rum, rörelse och lyssnarens upplevelse. Detta gör hon i en avhandling genom skapandet och framförandet av en serie experimentella musikstycken.

− För mig handlar doktorsavhandlingen om att nå djupare insikt i de intima relationerna mellan instrument, rum och kropp. Den kan fungera som verktyg för improvisationsmusiker och konstnärer inom andra fält, men också som en öronöppnare för publiken, säger Magda Mayas, som disputerat vid Göteborgs universitet.

Som improvisationsmusiker spelar hon preparerat piano, eller som det ibland kallas: extended piano techniques. Det är ett experimentellt förhållningssätt där ljud skapas genom att använda föremål som exempelvis magneter, bollar eller fiskelina inuti pianot. Denna spelteknik tillåter enligt Mayas å ena sidan skapandet av en egen unik vokabulär av klanger och å andra sidan en grad av oförutsägbarhet på grund av objektens nyckfulla beteenden inuti pianokroppen. En kombination som Mayas menar är en spännande utgångspunkt för improviserande musiker.

Manipulationer av pianot skapar nya klanger

Genom dessa manipulationer av pianot förflyttas fokus från tonhöjd och harmoni till just den stora variation av klanger som uppstår. Men förutom att vidareutveckla den redan befintliga vokabulär och de system som utvecklats av experimentella pianister, som till exempel John Cage, vill Magda Mayas expandera det improviserade musikstycket till att även inkludera rum, material, rörelse och kropp, såväl som musiken.

Improvisation och komposition är inte motsatser, som ibland görs gällande, utan i Mayas fall sker en ständig växelverkan, ett komponerande i stunden, som inkluderar alla de nämnda komponenterna, inte bara den klingande musiken i sig. Grundtanken är att musik måste äga rum mellan människor, på en plats och att dessa faktorer påverkar hur klangerna orkestreras.

Klang är mer ett bara ljudet

− Med klang menas ofta ett rent ljudande fenomen men jag vill visa att den tolkningen inte är i linje med hur nutida improvisatorisk musik fungerar. Föränderliga omständigheter i rummet och i lyssnarens förutsättningar påverkar både musikerns arbete med klang och hur lyssnaren upplever den.

I sitt avhandlingsprojekt har Magda Mayas också arbetat i dialog och i experiment tillsammans med andra musiker, ingenjörer, en instrumentbyggare och en koreograf. Avhandlingen består delvis av lyssningsstudier, där Mayas med hjälp av metoder från angränsande vetenskapliga fält som akustik och musikpsykologi analyserat och kartlagt klanger som skapats med olika tekniker i olika rumsliga sammanhang.

Olika rumsliga förutsättningar

Dessutom ingår dokumentation och observationer gjorda i samband med konserter där Mayas iscensatt olika förutsättningar. Till exempel har instrument placerats på olika platser i rummet så att musikern måste röra sig på särskilda sätt. I ett annat fall har lyssnarna med hjälp av mikrofoner och flerkanaliga ljudsystem tillåtits att uppleva klanger så som de låter inne i instrumentet. Som en del av avhandlingen berättar Magda Mayas om studierna i så kallade audio papers med ljudexempel.

Mediaexempel på inside piano techniques