Om du och din partner drar åt olika håll när det gäller att skaffa barn – vems vilja väger då tyngst, i genomsnitt? En studie i demografi har svaret, som nyanserar bilden av traditionella könsroller.
– Generellt behöver båda parter vilja det för att de ska välja att bli föräldrar, vilket är ganska väntat. Nytt för den här studien är att vi kan visa att det ser lite olika ut för par som redan blivit föräldrar, där har kvinnan något mer att säga till om ifall hon vill ha ytterligare barn men mannen tycker olika. Särskilt gäller detta ett eventuellt tredje barn. Detta är också i linje med tidigare forskning från Tyskland, säger Ann-Zofie Duvander, professor i demografi och förstaförfattare till studien.
Förklaringen kan ligga i att par är mer jämställda innan de skaffar barn, och då är det inte så konstigt att de fattar beslutet om ett första barn tillsammans, menar Ann-Zofie Duvander.
– Inför ett första barn är det mer abstrakt vad ett barn innebär för ett par, vilket även det kan bidra till att båda parter får lika mycket att säga till om. Varken kostnaden eller vinsten av att skaffa barn har då blivit uppenbara för parterna, säger Ann-Zofie Duvander.
Kvinnor vinner – och förlorar
Men inför valet att skaffa fler barn har det hunnit bli uppenbart att barn, enligt tidigare forskning, kostar mer i både arbete och förlorad inkomst för kvinnor.
– Även om föräldrarna delar helt lika på omsorgen om barnet, är det kvinnan som går igenom graviditet och förlossning och i många fall också amning. Samtidigt kan det ju finnas en högre ”vinst” för kvinnor med att skaffa barn, i de fall kvinnan tar mer ansvar för barnet. Då kan barnen ju få en närmare kontakt med mamman och ge mer emotionellt till henne än till pappan, säger Ann-Zofie Duvander.
En annan möjlig förklaring till att kvinnan verkar ha mer att säga till om när paret blivit föräldrar och särskilt gällande ett tredje barn tas upp i studien: det kan handla om att mannen ändrar sig med tiden, från att inte vilja ha ett ytterligare barn till att vilja ha det. Kvinnor kanske helt enkelt är bättre på att övertala i dessa fall. Resultaten från studien kan alltså även tolkas som att kvinnor som vill ha ett till barn kan få som de vill, ifall männen ändrar sig med tiden.
Nyanserar bilden av traditionella könsroller
Artikeln är baserad på enkäter där båda parterna i heterosexuella sambo- och gifta par fick svara på frågor om framtida önskemål om barn år 2009. Paren i studiens urval hade antingen inga, ett eller två barn. Just det faktum att båda parterna fick svara på enkäten är ovanligt i den här typen av forskning och en stor fördel med materialet, berättar Ann-Zofie Duvander. Därefter har forskarna följt upp med uppgifter från olika register för att se om paren skaffade (ytterligare) barn eller inte, och jämfört det med vad paren svarade i enkäten.
– Som forskare vill vi veta mer om hur man fattar beslut och vem som bestämmer i par. Traditionellt finns det en idé om att kvinnor har mer att säga till om när det gäller barn och hem, medan män antas besluta mer om sådant som exempelvis stora inköp, till exempel en ny bil. Vår forskning visar att det inte är så enkelt och nyanserar den bilden, säger Ann-Zofie Duvander.
Så gjordes studien
Studien bygger på enkätdata från 2009 kombinerat med registerdata fram till 2014. Enkäterna delades ut till ett representativt urval av kvinnor och män med två föräldrar födda i Sverige, samt ett mindre urval av kvinnor och män med minst en förälder född i Polen eller Turkiet. För den här studien valdes de som var sammanboende eller gifta och hade 0-2 barn när enkäten genomfördes ut, sammanlagt 865 par. Båda parterna i paren fick svara på enkäten.
Vetenskaplig artikel:
Who makes the decision to have children? Couples’ childbearing intentions and actual childbearing. Advances in Life Course Research
