Tonåringar mår lite sämre om bara ena föräldern bor med ny partner
Tonåringar som bor växelvis hos två separerade föräldrar mår ungefär lika bra som jämnåriga i familjer där föräldrarna bor tillsammans – förutom i vissa familjekonstellationer. Det visar en ny studie i sociologi från Stockholms universitet.
– Vi kan se en tendens till att när den ena föräldern hittar en ny partner och den andra inte gör det, är växelvis boende inte lika gynnsamt för tonåringen. Detta gäller särskilt i de fall där mamman är singel och pappan har träffat någon ny, säger Michael Gähler, professor i sociologi, som gjort studien tillsammans med Peter Fallesen vid Institutet för social forskning.
Han menar att resultaten är svårtolkade, och kan bara spekulera i varför dessa tonåringar mår sämre. En förklaring som forskarna spekulerar i är att barn kan tycka att det är jobbigt om den ena föräldern har hittat någon ny men inte den andra, vilket kan försämra deras mående. Men relationen mellan föräldrarna kan också försämras när den ena inleder ett nytt förhållande.
Att barn till separerade föräldrar mår bättre i växelvis boende jämfört med att bara bo hos ena föräldern är känt sedan tidigare. Samtidigt finns ju en mängd olika typer av familjekonstellationer som tonåringar som bor växelvis kan hamna i. Det kan handla om att den ena föräldern blir sambo med någon ny medan den andra inte blir det, att båda inleder nya sammanboenden eller att ingen gör det.
Studien visar också att det finns en stor variation i hur barn från så kallade splittrade familjer mår. Den bygger på enkäter där tonåringar med separerade föräldrar berättar om familjesituationen i båda hushållen. På så sätt fångar den in komplexiteten i barns uppväxtfamiljer.
Lovsång till växelvis boende – men vad ligger bakom?
– Det finns en allmän lovsång till det växelvisa boendet, som vår studie också stämmer in i. Samtidigt understryker vi att vi inte vet om det är det växelvisa boendet i sig som är positivt för tonåringarnas mående. Det kan ju finnas bakomliggande orsaker till att de bor växelvis som i sin tur har en positiv påverkan på måendet, säger Michael Gähler.
Som exempel nämner han att föräldrar som väljer växelvis boende ofta har en högre utbildning och/eller bättre ekonomi. Detta jämfört med de föräldrar som har barnet boende hos bara den ena föräldern, berättar han.
– De föräldrar som väljer växelvis boende kan dessutom sedan tidigare ha en bättre kommunikation och relation med varandra och med barnet, jämfört med de som väljer enskilt boende. Det kan ju också påverka måendet hos barnen positivt, säger Michael Gähler.
Den tolkningen backas upp av ett annat nytt fynd i den här studien, nämligen att det bättre välmåendet när tonåringar delar sin tid mellan föräldrarnas hem bara inträffar om barnen tillbringar lika mycket tid hos båda föräldrarna – 50/50.
– Tonåringar som bor med bara en förälder mår inte sämre än de som bor hos båda föräldrarna, men ojämnt mycket i tid. En möjlig förklaring är just att de föräldrar som väljer växelvis boende och delar tiden med tonåringen lika, tillhör en grupp som samarbetar bra kring sina barn. Då ligger förklaringen till måendet snarare någon annanstans än i själva boendeformen, säger Michael Gähler.
Så gjordes studien
Studien bygger på drygt 16.000 enkäter bland 14-åringar i fyra europeiska länder, förutom Sverige även Nederländerna, Storbritannien och Tyskland. På så sätt har forskarna kunnat samla in data om vilka familjetyper tonåringarna hamnar i, och ställt frågor om både deras psykiska mående och deras relation till föräldrarna.
Vetenskaplig artikel:
Post-Divorce Dual-Household Living Arrangements and Adolescent Wellbeing. Pp. 337-354 in Mortelmans, D. (Ed.), Divorce in Europe. New Insights in Trends, Causes and Consequences of Relation Break-ups. Fallesen, Peter och Gähler, Michael (2020).
Artikeln var först publicerad på Stockholms universitets webb.