Hur du känner i drömmen återspeglar sig i det vakna livet. Personer som mår bra har mer positiva känslor i sina drömmar än de som inte mår bra, enligt en avhandling inom neurovetenskap från Högskolan i Skövde.
De flesta av oss drömmer varje natt och drömmar har under lång tid fascinerat både forskare och lekmän. Våra drömmar innehåller olika känslor, från rädsla till glädje. I sin forskning har Pilleriin Sikka, forskare i kognitiv neurovetenskap, undersökt känslornas frekvens och natur i drömmar och framför allt tittat på sambandet mellan känslorna i våra drömmar och hur de kan associeras till hur vi mår när vi är vakna.
Drömkänslor hos dem som mår bra
Det känslomässiga innehållet i våra drömmar återspeglar vårt vakna välbefinnande, menar Pilleriin Sikkas forskning, och konstaterar att tidigare forskning, i stor utsträckning, koncentrerat sig på att undersöka drömmar hos personer som lider av olika former av ohälsa.
– Därför ville jag istället studera och undersöka drömmar hos välmående personer. Har lyckligare personer lyckligare drömmar och hur ser förhållandet ut mellan sinnesfrid som en aspekt av välbefinnande och drömkänslor, säger hon.
Förmågan att reglera känslor
I sin forskning har Pilleriin Sikka kommit fram till att de känslor vi upplever i drömmarna kan associeras till hur vi mår när vi är vakna. Resultatet visar att personer som mår bättre och har sinnesro, har fler positiva drömmar samt att de kan vara bättre på att reglera sina känslor. Skövdeforskaren har även identifierat ett mönster av hjärnaktivitet som återspeglar ilska under drömmar. Resultaten påvisar att känslorna är kontinuerliga under både dröm- och vaket tillstånd, samt har sin grund i vår förmåga att reglera känslor.
Olika metoder ger olika resultat
För att förstå varför vi har känslofyllda drömmar, måste vi förstå hur drömmarna är. Trots att det har forskats relativt mycket om drömmar och känslorna som finns i dem, är befintliga forskningsresultat ganska motsägelsefulla. Enligt en del teorier är drömmar något som hjälper oss att bättre handskas med jobbiga händelser i livet, eftersom vi i drömmarna simulerar hotfulla saker.
Andra forskare menar att våra drömmar i stället helt enkelt återspeglar våra dagliga upplevelser och känslor. Den här avhandlingen visar att de här oenigheterna kommer av att olika metoder använts i studierna. Exempelvis har Sikka i sin forskning påvisat olika resultat vad gäller drömmar, beroende på om deltagarna sovit i hemmamiljö eller i sömnlaboratorium. Pilleriin Sikka konstaterar således att hur vi studerar drömmar är helt avgörande för vilka resultat studierna visar. Olika metoder och tillvägagångssätt kan leda fram till helt olika resultat och slutsatser om drömmars funktion och känslor i dem.
Kontakt:
Pilleriin Sikka, Lektor i kognitiv neurovetenskap, pilleriin.sikka@his.se
