Strukturerad vård minskar risk för upprepade frakturer
Benskörhet är en av de stora folksjukdomarna , och har man en gång fått ett benbrott av benskörhet ökar risken för ytterligare frakturer. Men genom en mer strukturerad och förebyggande vård – så kallade frakturkedjor – går det att minska risken med 18 procent, visar en studie från Göteborgs universitet.
Sverige och Norden ligger högt i internationell statistik över benskörhetsfrakturer hos personer i åldern 50 år och uppåt. Livstidsrisken för en vuxen kvinna i Sverige att drabbas är 50 procent, och för män 25 procent. De svenska vårdinsatserna på området beräknas kosta tiotals miljarder kronor per år, och det mänskliga lidandet är stort.
Benskörhetsfrakturer följs generellt av sämre funktionsförmåga, högre sjuklighet och högre dödlighet. Risken för en ny fraktur är också förhöjd, med fyra-fem gånger upp till två år efter första frakturen. Därefter är risken fördubblad jämfört med jämnåriga som inte genomgått fraktur.
Frakturkedjor och frakturkoordinator
Att förebygga frakturer är därför viktigt, och på vissa håll har så kallade frakturkedjor införts som vårdmetod, däribland på Skaraborgs Sjukhus och Sahlgrenska Universitetssjukhuset, som båda ingår i den aktuella studien från Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet.
Metoden går ut på att patienter identifieras, riskvärderas, utreds och behandlas direkt efter första frakturen. Samordnare av processen är en frakturkoordinator, vanligen placerad på de specialistkliniker som omhändertar frakturpatienter eller behandlar själva benskörheten.
Medicinering och färre frakturer
Studien bygger på insamlad data om 21 083 patienter från totalt fyra sjukhus i Västra Götaland under 2012-2017. Alla patienter, 50 år eller äldre, med klassisk osteoporosfraktur på höft, kota, överarm, handled eller bäcken inkluderades.
Forskarnas primära fokus var att undersöka hur stor andel som fick en ny benskörhetsfraktur efter den första. Alla patienter med en fraktur efter införandet av frakturkedja jämfördes med historiska kontroller.
– Det är mycket glädjande att färre patienter drabbades av nya frakturer och slapp det lidande en fraktur innebär. Färre frakturer är ju dessutom en besparing för samhället, säger Kristian Axelsson, doktorand på Göteborgs universitet, ST-läkare i ortopedi på Skaraborgs Sjukhus Skövde och ansvarig för frakturkedjan i Skaraborg.
Samtidigt som risken för upprepad fraktur var 18 procent lägre efter införandet av frakturkedjor, var risken för fallskador oförändrad. Det talar enligt forskarna för att riskminskningen kan kopplas till den ökade förskrivningen av läkemedel mot benskörhet. Bland de allra äldsta, över 82 år, behövde man bara screena 16 frakturpatienter för att förebygga en ny fraktur inom fem år.
Enkel och effektiv vårdrutin
På de sjukhus där inga organisationsförändringar gjordes under studietiden sågs inte heller någon ökning av läkemedelsanvändning, eller minskad risk för ny fraktur. Analyserna justerades för skillnader mellan jämförda grupper, vilket inte ändrade resultatet.
Mattias Lorentzon, professor i geriatrik vid Göteborgs universitet och överläkare på Sahlgrenska Universitetssjukhuset:
– Resultaten visar att enkla förändringar av våra vårdrutiner ger avsedd effekt med färre frakturer som följd. Det är nu extra viktigt att de ytterst få sjukhus som har frakturkedjor blir fler, för att minska ojämlikheten i vården för patienternas bästa, säger han.
Vetenskaplig artikel:
Kontakter:
Kristian Axelsson, doktorand Göteborgs universitet, kristian.axelsson@gu.se
Mattias Lorentzon, professor Göteborgs universitet, mattias.lorentzon@medic.gu.se
