Mindre grupper i förskolan bidrar till barns lärande och utveckling. Men förskolans organisation, arbetsmiljö och arbetsplatskultur är avgörande för om förskollärarna verkligen delar in barnen i mindre grupper.
Tidigare forskning visar tydligt att möjligheten att dela in förskolebarn i mindre grupper under delar av dagen har en rad fördelar för barnens välmående, lärande och utveckling. I sin avhandling har Panagiota Nasiopoulou vid Göteborgs universitet undersökt förskollärares intentioner med gruppindelning och vilka faktorer som faktiskt bestämmer om gruppindelning sker.
Organisationen viktigt för gruppindelning
– Mina studier visar att gruppindelning är en pedagogisk praktik som utgår från de faktiska situationer som dagligen uppstår i verksamheten. Även om förskollärare poängterar att intentionen är att främja barnens lek och lärande, är organisatoriska aspekter avgörande för deras beslut att dela in barnen i mindre grupper, säger Panagiota Nasiopoulou.
Avhandlingen visar att relationer och organisatoriska aspekter är avgörande för gruppindelningen. Relationer avser samspel mellan förskollärare, barn, vårdnadshavare, medarbetare och rektor. Organisatoriska aspekter som skapar möjligheter eller begränsningar för gruppindelning är till exempel personalsammansättning i förhållande till antal barn, arbetsuppgifter och förskolans fysiska rum. Däremot fanns det ingen tydlig koppling mellan förskollärares utbildningsnivå eller erfarenhet och genomförande av gruppindelning.
Läsa och skriva prioriteras lågt
Panagiota Nasiopoulou har också undersökt vilka av läroplanens innehållsområden förskollärare prioriterar. Medan språk, matematik, lek och motorisk utveckling prioriterades högt, var läsa och skriva lågt prioriterat. Nästan två tredjedelar av förskollärarna svarade i följdfrågor att läsa och skriva inte ingår i förskolans uppdrag eller att barnen är för unga för undervisning i läsning och skrivning.
– Det tyder på att det finns en arbetsplatskultur som är skeptisk till en mer kunskapsorienterad förskola, säger Panagiota Nasiopoulou och fortsätter:
– Det finns ett stort behov av mer riktade kompetensutvecklingsinsatser som tar hänsyn till förskollärares och arbetslags olika behov och att satsningar sker i samspel med förskollärare och de utmaningar, dilemman och frågor som finns i den faktiska miljö där de arbetar.
Avhandlingen baseras på en enkät som besvarats av 698 förskollärare från 46 kommuner i Sverige.
Avhandling:
The Professional Preschool Teacher under Conditions of Change. Competence and Intentions in Pedagogical PracticesKontakt:
Panagiota Nasiopoulou, Göteborgs universitet, panagiota.nasiopoulou@gu.se
