De rika blir allt rikare

I början av 2020 fanns det över 200 svenska miljardärer, varav omkring 40 dollarmiljardärer. Det placerade oss bland de tio länder i världen som har flest miljardärer i relation till folkmängden. Sedan kom coronaviruset, som kan komma att rita om kartan.

När börsen började falla fritt i mars 2020 tog de allra rikaste den första stora smällen. Sveriges rikaste person, H&M:s storägare Stefan Persson, var vid årsskiftet god för 174 miljarder kronor, enligt Veckans affärers årliga lista. När börsen förlorat en tredjedel av sitt värde på ett par veckor hade han och andra superrika svenskar förlorat tiotals miljarder kronor.

Efter mellankrigstidens finanskris minskade ojämlikheten i över 40 år, medan Sverige byggde ut välfärden. Allra minst var klyftan mellan fattiga och rika 1980. Sedan började klyftorna att växa globalt, till följd av bland annat skattereformer och avregleringar. Det ledde till ökad tillväxt och välstånd, men också ökad ojämlikhet.

De rika har blivit rikare

I global jämförelse är ojämlikheten i Sverige ändå ganska liten, men två grupper sticker ut. De rikaste har dragit ifrån, tack vare stora kapitalinkomster. Samtidigt har de fattigaste halkat efter på grund av långtidsarbetslöshet och sänkta nivåer i A-kassa och sjukförsäkring. Detta har skapat oro för politisk turbulens och sociala slitningar. Bland annat industriländernas samarbetsorganisation OECD har efterlyst politiska beslut som minskar de svenska klyftorna.

Därför blir de rika rikare

Både den rikaste och den fattigaste tiondelen av befolkningen sticker ut i statistiken, men det finns även skillnader inom dessa grupper. Under 1970-talet minskade de rikaste 10 procentens andel av inkomsterna från omkring en fjärdedel till en femtedel, men har sedan 1980 knaprat sig tillbaka. Den rikaste procentens andel har däremot nästan fördubblats till cirka 7 procent av landets samlade inkomster. Det mesta av ökningen står kapitalinkomsterna* för, en inkomst som kommer av sparat kapital snarare än arbete. Det beror på marknaden, men även 1980-talets avregleringar (privatisering av statliga bolag) och andra politiska reformer. Redan 1991 sänktes skatten på kapitalinkomster, vilket gör det lönsammare att ta ut vinster som utdelning i stället för lön. Under 00-talet avskaffades skatterna på arv och gåvor, förmögenhet och fastigheter.

Jobbskatteavdragen* och det ökade värdet av bostäder och bostadsrätter har spätt på ökningen mellan de rikaste och de fattigaste ytterligare. En effekt är att utdelningarna i onoterade fåmansbolag* har ökat. För sådana är skatten 10 procentenheter lägre än i börsnoterade bolag.

– Det finns ett enormt incitament för ägare av fåmansbolag att ta ut sina inkomster som utdelning i stället för lön. De går primärt till människor i den övre delen av inkomstfördelningen. Och samtidigt som kapitalinkomsterna i toppen ökat så har de som saknar jobb halkat efter i relativa termer, säger Håkan Selin, docent i nationalekonomi och verksam vid IFAU, Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering.

Framgångsrika svenska entreprenörer

Tittar man i stället på förmögenheter sticker toppen ut ännu mer. Att denna grupp har ökat kraftigt beror bland annat på att många – inte bara de rikaste – placerat sina pengar i värdepapper, pensionsfonder och fastigheter, som ökat stadigt i värde under hela 2000-talet. Samtidigt har det tillkommit nya miljardärer: entreprenörer som snabbt byggt en förmögenhet på att lansera en produkt vid rätt tillfälle, som Spotify, Mindcraft och Klarna.

– Det kan bli ”the winner takes it all”, säger Daniel Waldenström, professor i nationalekonomi vid Institutet för näringslivsforskning, som forskar kring de allra rikaste.

– Om du bara är lite bättre än konkurrenterna kan du få grepp om hela marknaden. De här enorma förmögenheterna är ofta kopplade till varor och tjänster som många vill ha. Även de som kritiserar ekonomisk ojämlikhet är snabba att köpa senaste mobilen, de googlar och lyssnar på Spotify.

Fattigdom i Sverige

Vilka är då de fattigaste, och hur har de halkat efter?

Sedan 1991 har inkomsterna för den rikaste tiondelen av Sveriges befolkning fördubblats, och medianinkomsten ökat med över 50 procent. I andra änden av spektrumet finns den nedersta tiondelen, som är en brokig skara. Deras inkomster har ökat avsevärt mindre.

Jobbskatteavdragen har inneburit att en del arbetslösa fått jobb, individer går in i och ut ur den nedersta tiondelen, liksom i andra inkomstskikt. Men de fattiga har halkat efter längre än så.

Ensamstående med barn ekonomiskt utsatta

– De lägsta inkomsterna har ökat med i genomsnitt 0,4 procent per år, medan toppen ökat med 2,5 procent från 1970-talet till 2010. Om Sverige hade haft 0,4 procents tillväxt i 25 år skulle alla beskriva det som en katastrof, säger Markus Jäntti, professor i nationalekonomi på Institutet för social forskning vid Stockholms universitet.

– Var tredje ensamstående med barn riskerar att ha en inkomst under fattigdomsgränsen. Det är chockerande att den relativa risken för att ensamstående har låga inkomster ökat så kraftigt – från 10 till 30 procent under tjugo år fram till 2010. På 1990-talet var risken bara lite högre än för alla barnfamiljer. Sedan har det planat ut, men de har det fortfarande svårt, fortsätter han.

Tar man hänsyn till välfärdens tjänster som föräldrapenning, fri skolgång och sjukvård minskar andelen fattiga till 17 procent, framhåller Nordiska rådet i sin policyrapport 2018.

Var femte saknar ekonomiska marginaler

Carina Mood och Jan Jonsson, professorer i sociologi vid samma institut, skrev i fjol rapporten Den nya fattigdomen. De konstaterade att den materiella nöden i stort sett utrotats i Sverige när vi gick in i 1980-talet: alla som ville hade telefon, centralvärme, dusch eller bad, tillgång till tvättmaskin, wc och kylskåp.

Däremot saknade var femte svensk 2017 ekonomiska marginaler, definierat som att man inte kan betala en akut utgift på 12 000 kronor. Men inkomstbaserade definitioner säger inte vem som upplever nöd eller fattigdom.

– Det finns de som har inkomst under den ”absoluta” gränsen men inte är i ekonomiskt trångmål, och det finns de över gränsen som gör det. Människor har olika kostnader och behov, säger Carina Mood.

Men precis som det saknas data och statistik för de rikaste är det svårt att uttala sig om vad en viss låg inkomst innebär för en individ.

– Registrerade årsinkomster är trubbiga mått. Vi finner till exempel att oproportionerligt många företagare är fattiga när man ser på årsinkomsten, men de har sällan problem med ekonomisk deprivation (ungefär ”ekonomisk utsatthet”, redaktionens kommentar), säger Carina Mood.

Inkomst av kapital ökar mest

Begreppet relativ fattigdom är problematiskt, anser hon. Det säger inget om vem som upplever en brist eller ej, utan mäter ojämlikheten inom den nedre halvan av inkomstfördelningen. Jobbskatteavdragen ökar ojämlikheten inom denna, där de som är utan jobb sackar efter, då bidragens realvärde inte hänger med.

– Men i övre halvan har avstånden växt betydligt mer, när kapitalinkomster ökat mer än arbetsinkomsterna, säger Carina Mood.

Hur kan man minska de ekonomiska klyftorna?

Statsminister Stefan Löfvén skickade 2018 upp en testballong och föreslog att någon form av förmögenhetsskatt borde återinföras, men har inte drivit frågan vidare. Ser man på de skatter som slopades på 00-talet ligger arvsskatten bättre till för en comeback.

I Konjunkturrådets rapport 2018 föreslogs att en återinförd arvsskatt bör utredas, eftersom arv och gåvor ökat kraftigt sedan skatten avskaffades 2004. Skillnaderna i livschanser mellan bättre och sämre bemedlade har blivit större, framhåller författarna.

Rapporten togs fram av Daniel Waldenström tillsammans med Spencer Bastani och Åsa Hansson, docenter i nationalekonomi vid Linnéuniversitetet respektive Lunds universitet. De föreslog också samma skattesats på alla kapitalinkomster, bland annat för att det kan sticka i ögonen att de allra rikaste, med utdelningar från onoterade fåmansbolag, gynnas extra mycket.

Höjd skatt på lön eller på kapital – en balansgång

– Det gäller för politiken att hitta en balans. Beskattas löner för mycket slutar folk att jobba eller utbilda sig, beskattas kapital för mycket slutar folk att starta företag eller drar utomlands. Men det har ett värde för företagsägarna att verka i ett välfungerande välfärdssamhälle byggt på skattemedel. Det motiverar en viss beskattning, men som inte förstör drivkrafterna, säger Daniel Waldenström.

Det är svårt att forska kring ekonomisk ojämlikhet. Det finns en hel del luckor i statistiken kring de allra rikaste sedan arvs- och förmögenhetsskatterna avskaffades – hur många är de, hur rika är de och vad består deras förmögenheter av? Det saknas även forskning kring vad som driver deras sparbeslut.

Kring den frågan forskar Agneta Berge, doktorand vid Institutet för internationell ekonomi vid Stockholms universitet.

Hur investerar de rika sina pengar?

– När vi inte har bra förmögenhetsdata eller enkätdata kring sparmotiven är det svårt att veta vad som driver kapitalbildningen i toppen. Rent teoretiskt måste det vara en kombination av höga inkomster, värdeökningar och starka sparmotiv. Om du konsumerar upp höga inkomster får du inte en sådan kapitalbildning* som vi ser i data, utan det har med också sparbeteendet att göra, säger hon.

Agneta Berge ska bland annat fråga de allra rikaste hur de tänker kring sina sparbeslut.

– Det är en ganska liten grupp människor som tillsammans äger en stor kapitalstock. Hur de agerar spelar ganska stor roll för effekten av till exempel skattepolitiska beslut. Som makroekonom vill man förstå beteendet i denna grupp. Vår utgångspunkt är att de är nyfikna på att delta i vår studie.

Ny aktörer kan kliva fram

Hur coronapandemin kommer att påverka förmögenheter, klyftor och ekonomin i stort är svårt att överblicka när scenarier och prognoser ändras nästan dagligen. Daniel Waldenström ser två tänkbara scenarier: en omstrukturering där nya aktörer kliver fram, eller en djup svacka med förhållandevis snabb återgång till det vanliga.

– Det kan bli marknadsjusteringar på stor nivå som leder till nya ägarstrukturer. De som har svårt att hantera en ny verklighet försvinner, och vi får en ny elit. Men detta förändrar kanske inte elitens relativa position gentemot resten av befolkningen, säger Daniel Waldenström, som forskar kring de allra rikaste.

– Man kan också tänka sig att denna ”solfläckshändelse” hanteras hyfsat väl. Politikerna trycker på pausknappen, och hoppas förstås att allt fortsätter som det var när man trycker på uppspelningsknappen igen. Då får vi en relativt snabb återhämtning av kursfallen.

Text: Mats Karlsson på uppdrag av forskning.se