Så smittar EHEC från ko till människa
EHEC är en bakterie som ibland dyker upp i kobesättningar, i vissa fall kan människor smittas och drabbas av allvarlig sjukdom, framför allt barn och äldre. Smittan är svårupptäckt, eftersom djuren själva inte blir synbart sjuka. Dna-analyser avslöjar bakteriens smittvägar, bland annat hur kor på bete plockar upp granngårdens bakterier.
Genom ny kunskap om hur smittan sprids mellan djur och besättningar finns det idag bättre möjligheter att minska smittspridningen i lantbruket. Om detta handlar Lena-Mari Tamminens doktorsavhandling från SLU.
Escherichia coli är en komplex bakterie. I många fall är den en harmlös och normal del av vår miljö och vår tarmflora, men vissa typer kan orsaka sjukdom. En sådan är E. coli av serotyp O157:H7, ofta kallad EHEC, som producerar giftet verotoxin.
Orsakar allvarliga sjukdomar hos människor
EHEC kan orsaka allvarlig sjukdom hos människor, men den sprids av nötkreatur som inte själva påverkas. EHEC är inte en del av djurens normala tarmflora, vilket betyder att de kan bli fria från den med rätt förutsättningar. Genom att minska förekomsten bland nötkreatur skulle smittspridning till människor kunna förhindras. Problemet är att att veta när och hur man ska agera, eftersom djuren inte visar några symptom.
Lena-Mari Tamminen har i sitt doktorsarbete vid SLU undersökt bakteriens spridningsvägar och förekomst bland nötkreatur utifrån flera olika perspektiv: inom ett område, inom en gård och mellan djur på gården.
– Med våra nya kunskaper kan vi utforma åtgärder som kan vara till nytta för lantbruk som drabbas av bakterien. Det handlar om att minska smittspridningen bland djuren och att förhindra att den sprids till besökare, men också om att snabbare bli av med smittan, säger Lena-Mari Tamminen.
Bakterien kan färdas med besökare
Genom att jämföra gårdar inom ett område där bakterien cirkulerade kunde Lena-Mari Tamminen och hennes kollegor få en bild av hur bakterien sprids och vilka typer av gårdar som löper störst risk att få in den. Stora besättningar med många andra besättningar i grannskapet visade sig vara mer utsatta och bakterien verkar dels kunna ta landsvägen genom att färdas med exempelvis besökare, dels lifta med djur som har varit på bete.
– Genom analyser av bakteriernas dna kunde vi släktspåra bakterier på fyra gårdar och då såg vi bland annat att djur plockar upp granngårdens bakterie på bete, kanske genom kontakter med djur eller via miljön, och sedan tar de med sig bakterien hem till gården, säger Lena-Mari Tamminen.
En liten andel av nötkreaturen, ofta yngre djur, är ”superutsöndrare”, och utsöndrar mycket stora mängder bakterier – mer än 10 000 bakterier per gram träck. En hypotes som har föreslagits är att stress gör djuren mer mottagliga, men avhandlingen tyder snarare på det motsatta.
Sociala djur bar oftare på smitta
När forskarna undersökte kalvars beteende och välfärd såg de att aktiva och sociala djur, jämfört med sjuka och nedsatta djur, oftare bar på bakterien. Det fanns heller inga tecken på att en ökad mängd av stresshormonet kortisol skulle öka risken för att djuren bär och utsöndrar smitta.
– Detta tyder på att välmående djur träffar på smittan när de socialiserar och interagerar med andra kalvar, till exempel genom att slicka och buffa på varandra, säger Lena-Mari Tamminen.
Forskarna ger också konkreta råd till lantbrukare. Bland annat är det vara viktigt att försvåra bakteriens överlevnad i miljön, genom att exempelvis se till att djuren har torrt strö. Åtgärder i miljön räcker dock inte, eftersom enstaka djur kan utsöndra mycket stora mängder bakterier. Därför är det också viktigt att undvika kontakter mellan djurgrupper, inte bara med djur från andra gårdar. Den som har djur på beten där de kan komma i kontakt med djur från andra gårdar, kan också hålla dessa djur separerade från andra djur på gården när de har tagits hem från betet.
Bättre hygien kan minska risken
– Det är förmodligen inte möjligt att helt skydda gården från EHEC, men åtgärder som leder till ökad biosäkerhet eller allmänt förbättrad hygien minskar risken och kan få bakterien att försvinna från gården snabbare. Sådana åtgärder för också det goda med sig att de minskar risken för spridning av andra sjukdomar som drabbar djuren hårdare, avslutar Lena-Mari Tamminen.
Så drabbas människor av EHEC/VTEC
Avhandlingen:
Transmission and dynamics of VTEC O157:H7
Kontakt:
Lena-Mari Tamminen, Institutionen för kliniska vetenskaper, Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala, lena.mari.tamminen@slu.se
