Forskare har hittat en fossil groda på Antarktis. Släktingar till grodan lever i dagens Sydamerika och Australien och fyndet bekräftar att dessa groddjur utvecklats gemensamt på superkontinenten Gondwana.
Samtidigt visar fyndet att klimatet på Antarktis för 40 miljoner år sedan var regnigt och svalt med plusgrader. På land fanns både tillfälliga ismassor och sötvattensmiljöer för växelvarma ryggradsdjur.
Hittills har inga fossil som hittats på Antarktis varit från växelvarma djur som sötvattensfisk, groddjur eller reptiler efter dinosauriernas utdöende. De nya fynden, ett tarmben och skallben, är från en groda vars enda nu levande, närmaste släktingar inom familjen hjälmgrodor finns i ett mycket begränsat område i de chilenska Anderna. Forskarnas slutsats är att Andernas klimat liknar det som rådde på Antarktis för 40 miljoner år sedan.
Fossilskatt från polarexpedition
I den svenska sydpolarexpeditionen år 1901-03 letade forskaren Otto Nordenskjöld efter fossil av landlevande djur för att bevisa att en landbrygga funnits mellan de kontinenter som tidigare satt ihop i superkontinenten Gondwana – utan att lyckas. Däremot hittades en skatt av fossil som nu finns i museets samlingar: växtfossil, ved, mollusker, pingvinben och valben.
– Det är en höjdare att hitta en fossil groda på Antarktis som har levande släktingar i Sydamerika och Australien, säger forskaren Thomas Mörs vid Naturhistoriska riksmuseet som gjort upptäckten.
I en rekonstruktion baserad på fossilfynd illustreras naturmiljön på Antarktiska halvön för 40 miljoner år sedan, där dessa groddjur och förmodligen andra sötvattenslevande, växelvarma djur trivdes, se bild.
– Dessutom är det superspännande att hitta fossil av träd, näckrosor, sötvattenmaskar och grodor på en plats där det idag inte ens växer mossa, fortsätter Thomas. Det ger oss information om Antarktis klimat före nedisningen.
Vetenskaplig artikel:
First fossil frog from Antarctica: implications for Eocene high latitude climate conditions and Gondwanan cosmopolitanism of Australobatrachia. Natures Scientific reports
Kontakt:
Thomas Mörs, forskare vid Naturhistoriska riksmuseet, thomas.mors@nrm.se
