Nyckelområden för biologisk mångfald hotade – oavsett hur de definieras

– Vår forskning har fokuserat på en viktig men ofta förbisedd aspekt av miljövård, att identifiera områden med många arter som inte kan hittas någon annanstans. Dessa områden skiljer sig från områden som enbart har hög biologisk mångfald, säger Søren Faurby vid Göteborgs centrum för globala biodiversitetsstudier (GGBC), Göteborgs universitet.

Forskarna analyserade olika arter av fåglar och groddjur och undersökte den biologiska mångfalden av dessa globalt med olika metoder och baserat på olika analytiska antaganden. I dessa analyser fick arter större betydelse om de bara fanns i små områden.

– Till exempel har inte Galapagosöarna särskilt hög biologisk mångfald. Men de är unika och viktiga att bevara eftersom arterna vi hittar där ofta inte finns någon annanstans.

Fler områden måste skyddas

Naturområden varierar i hur viktiga de är för bevarandearbete. Men att identifiera vilka områden som är allra viktigast, så kallade ”hotspots”, kan vara en utmaning. Enligt forskarna varierar sådana områden och bakom definitionen finns för det mesta flera antaganden.

I vissa analyser fick arter också större betydelse om det existerar få levande släktingar jämfört med om det finns ett större antal nära besläktade arter. Fem procent av områdena, som hade den högsta totala biologiska mångfalden i dessa analyser, definierades som hotspots.

Forskarteamet framhåller att endast en fjärdedel av de identifierade hotspot-områdena har skydd i form av nationalparker och skyddet täcker sällan mer än tio procent av ytan.

– Vi kanske inte vet exakt vilka områden som är viktigast att skydda. Men en sak vet vi med säkerhet, vi skyddar inte tillräckligt många av jordens hotspots och vi behöver utöka de skyddade områdena, säger Søren Faurby.

Kontakt:

Sören Faurby, forskarassistent vid institutionen för biologi och miljövetenskap, Göteborgs universitet, soren.faurby@bioenv.gu.se

Vetenskaplig artikel:

Endemism patterns are scale dependent. Nature communications