Faktor p – nytt mått på bred psykisk ohälsa kan förutsäga vårdbehov

Den här artikeln bygger på ett pressmeddelande. Läs om hur redaktionen jobbar.

Forskare vid Karolinska Institutet visar att olika mått på psykisk ohälsa kan vägas samman till en enda faktor kallad ”p”, som förutsäger patientens prognos och behov av extra stöd. Den generella faktorn för mental ohälsa avspeglar sammanlagd risk för ogynnsamma psykiatriska utfall och träffsäkerheten är lika bra som de mått som i dag finns för intelligens, enligt resultat som nu publiceras i World Psychiatry.

– Vi såg att ett högt värde på ”p” kunde förutspå ogynnsamma utfall framåt i tiden, som ökad risk för självmord, kriminalitet eller drogmissbruk. Kopplingen var lika stark mellan ett högt värde på ”p” och ogynnsamma framtida utfall, som mellan höga värden på intelligenstester och dessas koppling till gynnsamma utfall, som hög utbildning, säger Erik Pettersson, forskare vid institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik, Karolinska Institutet.

Den generella faktorn för intelligens, ”g”, också kallad ”generell intelligens” har använts sedan tidigt 1900-tal. Då stod det klart att en person som fick högt resultat på ett intelligenstest, också fick höga värden på andra intelligenstest. En person med högt ”g” är ofta bra både på matematik, språk och på att kunna tänka sig hur 3D-former ser ut när de roteras. Hög generell intelligens går också att koppla till olika framtida gynnsamma utfall, som hög utbildningsnivå och hög poäng på högskoleprovet.

Jämförde med intelligensfaktor

Frågan som forskarna ville besvara var om det går att väga samman olika psykiatriska utfallsmått i en generell faktor för mental ohälsa, också kallat psykopatologi, och om en sådan faktor, kallad ”p”, kunde ge lika bra förutsägelser som ”g”.

Först studerade de om det gick att lägga samman olika mått på psykiatriska utfall till ett värde på ”p”. Här använde forskarna svenska register, där de hos vuxna, tonåringar och barn undersökte förekomsten av psykiatriska symtom och diagnoser som mättes med olika skalor. Sammanlagt analyserades registerdata för mer än 900 000 svenskar. Med statistiska beräkningar gick det att se att individer som fick höga poäng på en viss psykiatrisk skala också fick höga poäng på andra psykiatriska skalor, på samma sätt som individer som fick höga poäng på ett intelligenstest också fick höga poäng på andra intelligenstest.

I ett andra steg jämförde de hur väl faktorerna “g” och “p” kunde förutspå framtida utfall tio år senare. Här analyserade de data från drygt 400 000 svenska män som mönstrat och som då gjorde ett intelligenstest. Forskarna visade att ”p” förutspådde problem som självmord, brottslighet och överdoser ungefär lika väl som ”g” förutspådde utbildningsnivå och poäng på högskoleprovet.

Kan vara användbart i vården

Nu hoppas de att ett sammanvägt mått på ”p” ska kunna hjälpa psykologer och psykiatriker att bättre förutsäga exempelvis om en patient behöver extra stöd. Det nuvarande diagnostiska systemet fokuserar främst på specifika diagnoser, men inte så mycket på antalet totala symptom.

– Om två patienter har samma diagnos, säg depression, skulle ett högt värde på ”p” hos en av dem ge signalen att behandling med antidepressiva läkemedel nog bör kombineras med mer insatser, som samtalsstöd. Och ett högt värde på ”p” hos en individ som har många psykiatriska symtom, men som inte har fått någon specifik psykiatrisk diagnos, kan också vara ett argument för att sätta in stöd och behandling, säger Erik Pettersson.

Studien utfördes av forskare vid Karolinska Institutet i samarbete med kollegor vid Örebro universitet och vid Indiana University, USA. Studien finansierades av Vetenskapsrådet.