Se utställning om den fria scenkonsten i Göteborg
I slutet av 1960-talet började scenkonstens institutioner utmanas av fria grupper och utövare. En ny scenkonstkultur växte fram som ifrågasatte hierarkier, överskred genregränser, experimenterade konstnärligt, intog nya platser och mötte en ny publik. Vid Göteborgs universitet pågår forskning som fokuserar på fri scenkonst och den 16 maj öppnar utställningen Frispel på Göteborgs stadsmuseum – och digitalt.
Sedan 2016 har forskare vid Göteborgs universitet studerat den ”fria” scenkonsten i Göteborg, det vill säga den scenkonst som bedrevs utanför institutionerna. Deras forskning har bland annat resulterat i upptäckter av tvärkonstnärliga miljöer, som saknas i tidigare forskning, samt av en folklig frikultur där både politiska grupper och underhållare deltog.
– De fria utövarnas verksamhet står för ett fundamentalt bidrag till mångfalden i Göteborg och den omgivande regionens kulturliv. När vi väljer att arbeta med tydlig utgångspunkt i frikulturen framträder att annorlunda scenkonstlandskap, där vi lär känna kroppar, berättelser, uttryck och drivkrafter som tidigare inte haft någon plats i historien, säger Astrid von Rosen, en av projektledarna i forskningsprojektet Expansion och mångfald.
Skapat en databas
Forskarna har skapat en databas med korta, lättlästa forskningsartiklar, kommentarer om den fria kulturens grupper och platser, intervjuer med nyckelpersoner och personliga texter skrivna av utövare.
– Dessa texter för oss rakt in i ett kulturarv som skapats av väldigt många olika människor som på olika vis velat berika och förändra samhället, säger Astrid von Rosen.
Projektet samverkade från starten med Göteborgs stadsmuseum och det arbetet fortsätter. I Stadsmuseets föremålsdatabas och arkiv finns några fria grupper ordentligt representerade, som Nationalteatern, men för de flesta saknas grundläggande information.
– Vi har fått tillträde till utövares privatarkiv vilket ger ovärderlig kunskap om frikulturen. Det finns ett kvalificerat material utanför institutionernas samlingar och det dyker hela tiden upp nya grupper och utövare att inkludera i forskningen. Databasen gör det möjligt för oss att vara inkluderande och synliggöra ett mycket varierat kulturarv, säger Astrid von Rosen.
Tillgängliggörs för många
– Den digitala plattform som projektet skapat bidrar inte bara med ny information utan vi tillgängliggör den så att den kan uppdateras och delas på nytt. Den digitala tekniken möjliggör att vi kan länka samman datamängder från olika arkiv. Genom att koppla dessa till en plats kan projektet skapa ny och djupare rumslig historisk förståelse, säger Cecilia Lindhé som är den andra projektledaren.
Till utställningen, som kan besökas både fysiskt och digitalt fram till våren 2022.
Här kan du ta del av forskningsresultaten i databasen
Kontakt:
Astrid von Rosen, docent i konst- och bildvetenskap vid Göteborgs universitet, astrid.von.rosen@arthist.gu.se
Cecilia Lindhé, föreståndare vid Centrum för digital humaniora, Göteborgs universitet, cecilia.lindhe@lir.gu.se
Bilden är från en föreställning av Nationalteatern 1970.
