Barns fritidsaktiviteter är en klassfråga
Barn som sjunger i kör eller spelar i en fotbollsklubb får oftast högre betyg och mår bättre än barn som inte gör det. Men det är långt ifrån alla barn som erbjuds samma möjligheter visar ny forskning.
– Det är en klassfråga. Barn till föräldrar som är låginkomsttagare och som bor i utsatta områden har inte alls samma tillgång till organiserade fritidsaktiviteter så som barn med föräldrar som är högutbildade och med högre inkomster, säger Alireza Behtoui, professor i sociologi och en av redaktörerna till boken ”Ungdomars fritidsaktiviteter – Deltagande, möjligheter och konsekvenser”.
Problemet är något som diskuterats under lång tid, men hittills har det saknats forskning på området. Studien visar att organiserade fritidsaktiviteter, som att sjunga i kör eller spela i ett fotbollslag, har klart positiva effekter på barns hälsa. Men också på deras betyg och ambitioner att studera vidare på högskola eller universitet. Däremot har mer oorganiserade aktiviteter, som att spela dataspel hemma eller hänga i stan med vänner, en klar negativ inverkan.
Organiserade aktiviteter saknades i utsatta områden
Forskarna har också tittat närmare på vilka som har tillgång till organiserade aktiviteter. Eller snarare vilka som inte har det.
– Det var en sorglig överraskning, avsaknaden av organiserade aktiviteter i utsatta områden – där de behövs som mest. På 1970- och 80-talet var det civilsamhället som organiserade och finansierade ungdomarnas aktiviteter och uppmuntrade dem att vara med. Föreningarna stod för kostnaderna. I dag är det familjerna som förväntas göra det, vilket innebär att de med lägre inkomster inte har möjlighet att låta sina barn ägna sig åt fritidsaktiviteter i samma utsträckning som höginkomsttagare, säger Alireza Behtoui.
Konsekvensen av att inte delta i organiserade idrotts- och kulturaktiviter visade sig alltså i barnens hälsa och betyg. Men det kan också leda till att barn och ungdomar går miste om andra erfarenheter.
– Om man tänker på att barn i medelklassfamiljer har tillgång till de här aktiviteterna får de möjligheter att prata inför folk eller resa runt och träffa och interagera med andra människor till exempel. De får ”soft knowledge” som hjälper dem när de senare söker jobb. De som kommer från familjer med låg inkomst ligger efter, inte bara genom lägre betyg. De missar möjligheten att lära sig fungera smidigt i kollektiv, de missar mentorer i form av idrottstränare och andra ledare, säger han.
Kontakt:
Alireza Behtoui, professor vid institutionen för samhällsvetenskaper, Södertörns högskola, alireza.behtoui@sh.se