Elever använder inte alltid matteboken såsom författaren avsett och ibland tränar de på helt andra saker än den pedagogiska poängen med övningarna. Det framkommer i en avhandling från Mittuniversitetet.
– Min önskan är att alla barn ska se sig som matematiska individer, känna att matematik är något för dem. Samhället i stort behöver fler individer som väljer matematikkrävande utbildningar och yrken. Förhoppningen är att den här avhandlingen ska kunna ge ett bidrag till att vi når dit, säger Malin Norberg, doktorand i pedagogik vid Mittuniversitetet.
Hennes avhandling fokuserar på vad som händer när barn skapar mening i arbetet med läroböcker i matematik. Den visar att det är stora skillnader mellan matematikläroböcker för årskurs 1 på den svenska marknaden, och att eleverna arbetar på olika sätt för att lära sig. Ibland löser de övningarna utifrån övningarnas design och ibland inte.
Elever ger också uttryck för att det är eftersträvansvärt att enbart använda siffrorna för att göra beräkningarna och att bilder är till för dem som ”tycker matte är svårt”.
– Sammantaget är det här olyckligt eftersom det kan bidra till en osäker identitet som matematisk individ, vilket kan ge lågt självförtroende och ointresse för just matematik längre fram i livet, säger Malin Norberg.
