Unga med dålig kondition och fetma löper ökad risk för kronisk sjukdom
Personer med dålig kondition eller fetma i övre tonåren, löper ökad risk för svår hjärt-kärlsjukdom som vuxna – och därmed behöva sjukersättning på grund av kroniskt nedsatt arbetsförmåga. Men redan en mindre förbättring av konditionen kan leda till lägre risk, enligt forskning vid bland annat Linköpings universitet.
– Vi ser i studien att både fetma och dålig kondition är två väldigt starka riskfaktorer för att senare få sjukersättning på grund av hjärt-kärlsjukdom. Mätningarna gjordes redan i slutet av tonåren, så det är intressant att det redan i den åldern går att se vilka individer som har högre risk än andra att drabbas längre fram i livet, säger Pontus Henriksson, universitetslektor vid Institutionen för hälsa, medicin och vård, HMV, vid Linköpings universitet.
Den aktuella studien är en av de första som gjorts där forskare tittat på samband mellan att som vuxen få sjukersättning och fysisk hälsa i övre tonåren. Sjukersättning kallades tidigare för sjukpension och betalas ofta ut under resten av livet när en person har en stadigvarande nedsatt arbetsförmåga.
Följde unga män i 28 år
Forskarna har i en tidigare studie, från början av år 2019, sett samband mellan dålig kondition, fetma och sjukersättning på grund av en rad olika sjukdomsorsaker. Det är sedan tidigare känt att dålig kondition och muskelstyrka är förknippat med ökad risk för hjärt-kärlsjukdom. Därför ville forskarna titta närmare på den framtida risken för just specifika hjärtkärlsjukdomar som hjärtinfarkt, hjärtsvikt och sjukdomar i hjärnans blodkärl, exempelvis stroke.
I den aktuella studien studerade forskarteamet över en miljon unga svenska män som mönstrade för militär värnplikt under åren 1972 till 1994. Vid mönstringen mättes bland annat ynglingarnas kondition, muskelstyrka och kroppsmasseindex (BMI). Männen har följts upp i genomsnitt 28 år efter mönstringen, som på den tiden var obligatorisk och gjordes av i princip alla unga män. Dålig kondition och fetma visade sig vara starka riskfaktorer för framtida kronisk hjärt-kärlsjukdom, medan muskelstyrka inte var det. Forskarna tycker att studiens resultat visar på möjligheterna att främja god framtida hälsa.
Konditionen går att påverka
– Framför allt fitness, eller god kondition, går i hög grad att påverka. Man måste inte bli elitidrottare, utan även en liten förbättring i kondition kan ha god effekt. När det gäller fetma är det oerhört viktigt att förebygga att övervikten uppstår, för det är svårt att behandla fetma när den har etablerats, säger Hanna Henriksson, postdoktoral forskare vid HMV, och studiens huvudförfattare.
Männen som hade fetma och samtidigt god kondition hade lägre risk för framtida kronisk hjärtkärlsjukdom än de som hade fetma i kombination med dålig kondition, vilket talar för att god kondition är viktigt för hälsan även vid övervikt.
Eftersom studien bara är gjord på män, går det inte att generalisera resultatet till kvinnor. Däremot har annan forskning visat att kondition och kroppsvikt har stor betydelse för hälsan även hos kvinnor.
Vetenskaplig artikel:
Cardiorespiratory fitness, muscular strength, and obesity in adolescence and later chronic disability due to cardiovascular disease: a cohort study of 1 million men. (Hanna Henriksson, Pontus Henriksson, Per Tynelius, Mattias Ekstedt, Daniel Berglind, Idoia Labayen, Jonatan R. Ruiz, Carl J. Lavie och Francisco B. Ortega) European Heart Journal, publicerad online 9 november 2019
Tidigare vetenskaplig artikel:
Fitness and Body Mass Index During Adolescence and Disability Later in Life. (Pontus Henriksson, Hanna Henriksson, Per Tynelius, Daniel Berglind, Marie Löf, I-Min Lee, Eric J. Shiroma och Francisco B. Ortega) Annals of Internal Medicine, publicerad 12 februari 2019
Kontakt:
Hanna Henriksson, postdoktoral forskare, Linköpings universitet, hanna.henriksson@liu.se
Pontus Henriksson, universitetslektor, Linköpings universitet, pontus.henriksson@liu.se
