Blodplättar (rött) aktiveras i nära kontakt med blodkärl (grönt) i tumörer, och frisätter då bland annat PDGFB. Bild: Yanyu Zhang
Artikel från Uppsala universitet

Den här artikeln bygger på ett pressmeddelande. Läs om hur redaktionen jobbar.

En hittills okänd funktion hos blodplättar i cancerceller har visat sig bidra till att bevara blodkärlsbarriären. På så sätt begränsas spridningen av tumörceller till andra delar av kroppen. Det visar en studie av musmodeller från Uppsala universitet.

Blodplättar, eller trombocyter som de också kallas, är små cellfragment som bildas i benmärgen och cirkulerar i blodet. Om vi skadar oss och börjar blöda klumpar de ihop sig och täpper till såret samt hjälper blodet att koagulera.

När blodplättarna aktiveras, vilket sker i sår men även i tumörer, frisätter de mängder av ämnen till sin närmiljö. Ett av dessa ämnen kallas platelet-derived growth factor B (PDGFB).

Blodplättarna hindrar spridning av tumörceller

I studien har forskarna undersökt vad som händer om de tar bort PDGFB i blodplättarna, men inte i andra celler, hos individer med cancer. Det visade sig att PDGFB från blodplättar var nödvändigt för att locka till sig stödjeceller till tumörernas blodkärl. I frisk vävnad däremot fyllde blodplättarna inte den här funktionen. Saknades PDGFB i blodplättarna vid cancer ökade mängden cirkulerande tumörceller och spred sig till andra delar av kroppen i mycket högre grad.

Tidigare studier har visat att PDGFB från en annan sorts celler, så kallade endotelceller som täcker blodkärlens insida, är nödvändig för att locka till sig stödjeceller till kärlen när de bildas. Enligt den nya studien behövs även PDGFB från blodplättar för den här funktionen i tumörer, vilket skiljer dem från frisk vävnad.

Både positivt och negativt

Ur medicinsk synvinkel kan det vara en fördel att i vissa situationer minska blodplättsaktiviteten för att förhindra blodproppar, till exempel vid cancer. Det finns även tidigare forskning som visar på att blodplättarna kan medverka till spridning av tumörceller.

– Våra data visar att blodplättsaktiveringen vid cancer inte bara är negativ. PDGFB som frisätts när blodplättarna aktiveras kan istället bidra till att upprätthålla blodkärlsbarriären i tumörer och därmed motverka spridning av tumörceller. Det är därför viktigt att den specifika funktionen hos blodplättarnas olika molekyler tas med i beräkningen vid utvecklingen av nya behandlingar, säger Anna-Karin Olsson som leder forskargruppen bakom studien.

Vetenskaplig artikel:

Platelet-specific PDGFB ablation impairs tumor vessel integrity and promotes metastasis. (Zhang et al. 2020.) Cancer Research

Kontakt:

Anna-Karin Olsson, forskare vid institutionen för medicinsk biokemi och mikrobiologi, Uppsala universitet, anna-karin.olsson@imbim.uu.se

Nyhetsbrev med aktuell forskning

Visste du att robotar som ser en i ögonen är lättare att snacka med? Missa ingen ny forskning, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Jag vill prenumerera