Det var syndigt att äta färskpotatis
Primörer och färskpotatis blev sommarmat först under 1900-talet. I det gamla bondesamhället var det en synd att skörda något som inte var helt färdigt. Att äta färskpotatis sågs ungefär som att slakta kalvar, säger Richard Tellström, måltidshistoriker och etnolog vid Stockholms universitet som berättar om svensk sommarmat genom tiderna.
Vad har vi ätit under sommaren i Sverige genom historien?
– Före 1800-talets mitt så lever man i Sverige väldigt sparsamt på sommaren. Det är nästan ett år sedan senaste skörd och förråden är näst intill tomma. En vanlig sommarmat var julskinka – grisen slaktades kring lucia och då saltade man ner skinkan och tog fram till sommaren. Annars så var det lagrat och saltat som gällde för sommaren, snarare än specifika säsongsvaror. Vi har exempelvis ingen historisk midsommarmat. Midsommar var en arbetsam period med slåtter, fäbodarbete och åkerskötsel, snarare än en mathögtid. Midsommarfirandet vi ägnar oss åt nu, det är sedan nationalromantiken gjorde sitt intåg sent 1800-tal.
Sommarmaten byter skepnad under 1900-talet
Richard Tellström menar att den sommarmat vi känner till nu gjorde sitt intåg relativt sent i Sverige och att färsk mat var en bristvara.
– Man kan säga att sommarmaten ändrar skepnad till primörer och färskpotatis först under 1900-talet. I det gamla bondesamhället var det en synd att skörda något som inte var helt färdigt. Att äta färskpotatis sågs ungefär som att slakta kalvar – det blev mindre kvar över vintern och du förbrukade det för tidigt.
Vad drack man?
– För spritdrycker och alkoholdrycker krävs spannmål, så man behöver till exempel malt. Sånt var man tvungen att ha kvar från föregående årsskörd. Den viktigaste festen var den så kallade slåtterfesten och det var mycket viktigare att spara malten till slåtteröl än till en midsommarfest. Slåtterfesten var en form av ersättning, i det gamla bondesamhället var slåtterfesten betalningen för arbetet – ungefär som att vi nu bjuder på pizza om vi får flytthjälp.
Vad hade vi har för matvanor under semestern förr i tiden?
– Det stora brytningsåret är 1938, då vi får lagstadgad semester i Sverige. Då kommer picknickmaten, mat som ska fungera för de som är ute och campar. Det är övergången från lagrad mat – bröd, saltat kött, mat som ska klara sig utan kyla – till konserverad mat.
– Det som verkligen förändrar matkulturen i stort är kylskåpet och frysen, som kommer in i svenska hem kring 1950-talet. Då får vi möjlighet att äta färsk mat på sommaren istället för konserverad. Men det gör även att små lanthandelsaffärer försvinner på 1970-talet, när folk får kyl och frys till och med i sommarstugorna. Innan dess så var man på landsbygden beroende av lanthandelsaffärerna.
Artikeln var först publicerad på Stockholms universitets webb.
