Ökat välbefinnande hos äldre trots pandemin
I början av covid-pandemin ökade välbefinnandet hos svenskar mellan 65 och 71 år, jämfört med föregående fem år. Och de som undvek sociala kontakter mådde bättre än de som inte gjorde det. Det visar en ny studie från AgeCap, Centrum för åldrande och hälsa, vid Göteborgs universitet.
AgeCap-forskarna Marie Kivi, Isabelle Hansson och Pär Bjälkebring, alla på psykologiska institutionen, samlade under en vecka i slutet av mars och början av april in data från 1 071 äldre. Studien är en del av HEARTS-projektet som sedan 2015 följt personer födda mellan 1949 och 1955.
Forskarna mätte livstillfredställelse, ensamhet, ekonomisk tillfredsställelse och självskattad hälsa, vilket är fyra olika aspekter av välbefinnande. Studien visar en ögonblicksbild av de tidiga effekterna av pandemin.
– Om pandemin drar ut på tiden, eller om det blir en andra våg av smitta kan sambanden förändras, säger Pär Bjälkebring.
Ökad självskattad hälsa
Den självskattade hälsan var den faktor som avvek mest från tidigare mätningar.
– Studien visar en gradvis nedgång i självskattad hälsa mellan 2015 och 2019, men en ökning i årets mätningar. Det betyder att deltagarna skattade sin hälsa på motsvarande nivå som för fem år sedan, säger Isabelle Hansson.
– Det kan handla om en kontrasteffekt. Det kan vara så att de äldre jämför med hur dålig hälsan hade kunnat vara, om de till exempel hade haft covid-19, och då tycker de sig må ganska bra, säger Marie Kivi.
De som är över 70 oroade sig dessutom mindre för sin ekonomi och de undvek sociala kontakter i högre utsträckning än de mellan 65 och 69. Däremot fanns inga skillnader mellan dem över och under 70 vad gäller oro för den egna eller närståendes hälsa.
70-plussarna oroar sig mindre
– Det är viktigt att poängtera att de som är över 70 inte sitter hemma och är rädda. De oroar sig faktiskt mindre och de gör faktiskt mer för att inte bli smittade. Det är ju en perfekt kombination, säger Pär Bjälkebring.
Forskarna betonar att det krävs ytterligare studier för att förstå sambanden.
– Vi kommer att fortsätta att samla in ännu mer data. Pandemin är ju inte över, så vi vet inte vilka de långsiktiga effekterna blir. Nästa år kanske det återgår till det normala eller så får vi se en stor nedgång i den självskattade hälsan. Kanske får vi sen någon form av känslomässig utmattning, när människor inte orkar vara oroliga eller börjar må dåligt av en lång tids isolering, säger Isabelle Hansson.
Alla påverkas av pandemin
Även om alla inte blir sjuka i covid-19, så är det viktigt att komma ihåg att alla påverkas psykologiskt av pandemin. En viktig lärdom av studien är att inte dra alla människor i en grupp, till exempel äldre, över en kam. Variationen inom gruppen är stor. Olika äldre behöver olika former av hjälp och vissa behöver ingen hjälp alls.
– Det finns mycket åsikter om hur äldre mår och vad pandemin leder till för dem. Det viktiga är att insatser är underbyggda med vetenskapliga fakta, säger Pär Bjälkebring.
Han betonar att han och hans kollegor inte vill dra några slutsatser om Sveriges strategi har fungerat eller inte.
– Det är inte det vi har undersökt, och vi kan helt enkelt inte dra såna slutsatser från vår studie.
Majoriteten av de tillfrågade oroade sig för covid-19 på något sätt
• 44,9 procent oroade sig för sin eller sina näras hälsa.
• 69,5 procent oroade sig för att viktiga samhällsfunktioner skulle påverkas.
• 25,1 procent oroade sig för sin eller sina näras ekonomi.
• 86,4 procent sa att covid-19 innebar en stor risk för människors hälsa, säkerhet och välmående.
• 42,3 procent trodde att risken att bli sjuk var hög.
• 71,2 procent sa att de undviker kontakter med andra i syfte att minska smittspridningen.
Deltagarnas livstillfredställelse var oförändrad jämfört med tidigare år, samma sak gällde ensamhet. Däremot ökade den självskattade hälsan och ekonomiska tillfredsställelsen 2020 jämfört med tidigare år.
Mer oro för hälsa och ekonomi var relaterat till lägre välbefinnande i alla de fyra mått som forskarna använde (livstillfredsställelse, ekonomisk tillfredsställelse, självskattad hälsa och ensamhet). Samtidigt rapporterade de som oroade sig mer för de samhälleliga konsekvenserna högre välbefinnande än de som oroade sig i mindre utsträckning. Även de som angav att de undviker nära kontakter med andra hade högre välbefinnande jämfört med de som inte hade minskat sina kontakter med andra.
Vetenskaplig artikel:
Up and about: Older adults’ wellbeing during the COVID-19 pandemic in a Swedish longitudinal study. (Kivi, M., Hansson, I., & Bjälkebring, P. (2020)) The Journals of Gerontology: Series B
Kontakt:
Pär Bjälkebring, psykologiska institutionen, Göteborgs universitet, par.bjalkebring@psy.gu.se
