Åretruntbetande gotlandsruss bra för biologiska mångfalden

Trots omfattande åtgärder minskar den biologiska mångfalden i Sverige. De mest hotade arterna finns i miljöer som kräver ett öppet, betat landskap. Forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) har undersökt om gotlandsruss som betar året runt kan vara en metod att stoppa den negativa utvecklingen och samtidigt bidra till att russet, som är en hotad svensk husdjursras, bevaras. Några resultat och slutsatser med fokus på biologisk mångfald och igenväxning har nu gjorts av forskarna.

Hästarnas inverkan på växter, fjärilar och humlor har undersökts. Resultaten visar att artrikedomen av växter var högre där hästarna betade, att humlor och fjärilar föredrog de hästbetade ytorna, jämfört med de uthägnader där hästarna inte kunde beta, och att det fanns ett positivt samband mellan växtrikedom och pollinatörer. Slutsatsen är att denna form av hästhållning kan begränsa förlusten av biologisk mångfald och därmed bli ett viktigt redskap för att bevara det betade öppna landskapets artrikedom.

Skapar öppet landskap

Hästarnas inverkan på olika trädarter och skogens utveckling har undersökts. Resultaten visar att russens bete skapade ett mer öppet landskap genom att de begränsade mängden sly och busk. Slutsatsen är att åretruntbetande russ kan bidra till bevarande och restaurering av artrika skogsbetesmarker och hagar. Hästarnas inverkan på antalet gräshoppsindivider av olika arter har undersökts. Observationer gjordes på platser dels där hästarna betat, där hästarna inte kom åt att beta (uthägnader) och dels i rator (det vill säga platser som hästarna använder som toaletter och därför undviker att beta i). Studien visade att det fanns fler gräshoppor i ratorna än där hästarna betade.

Återskapa ekosystem

Russet är en gammal hästras som för inte så länge sedan strövade fritt på Gotland och forskarnas hypotes är att det finns individer som har egenskaper kvar som gör att de klarar betesgång året runt med god funktion och hälsa. En viktig aspekt av studien har därför varit att undersöka hur russen klarar betesgången och undersöka individuella variationer i egenskaper. Den här kunskapen är också viktig i ett internationellt ”rewilding”-perspektiv.

Runt om i världen pågår projekt där man försöker återskapa eller bevara landskap och ekosystem genom att låta betande djur leva fritt där. Eftersom vildhästen är utdöd använder man sig av domesticerade hästar utan att det har gjorts någon vetenskaplig belysning av om dessa fortfarande har lämpliga egenskaper för ett vilt liv.

Forskningsprojekt:

Russet som naturvårdare 

Kontakt:

Sara Ringmark, sara.ringmark@slu.se
Carl-Gustaf Thulin, carl-gustaf.thulin@slu.se