Var fjärde inneliggande patient med influensa under en given säsong visade tecken på att ha smittats i vården. Det framgår i en avhandling från Göteborgs universitet om influensaspridning på sjukhus och hur problemen kan åtgärdas.
En av studierna i avhandlingen är baserad på journalgenomgång av samtliga vuxna patienter, 435 individer, som vårdades inneliggande på Sahlgrenska Universitetssjukhuset med laboratorieverifierad influensa under säsongen 2016-2017.
Av dessa kunde 114 fall, 26 procent, klassas som vårdrelaterade. Patienterna hade lagts in för annan sjukdom, och influensasymptomen debuterade först efter 48 timmar eller mer på sjukhus.
Det gjordes dessutom en detaljerad genetisk analys av virusprover tagna från influensapatienter som vårdats på samma avdelning inom loppet av en vecka. Analysen påvisade en kraftig anhopning av influensafall med nära genetiskt släktskap.
– Utöver kopplingen i tid och rum tillkom även ett slags dna-bevis, som från en brottsplats, vilket sammantaget ger starkt stöd för att smittspridningen skett i vården, säger Martina Sansone, disputerad vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet, och specialistläkare i infektionssjukdomar och vårdhygien på Sahlgrenska Universitetssjukhuset.
Hög andel sjukhussmittade
– Andelen fall som smittats på sjukhus var högre än vad jag trodde den skulle vara, och då jobbar jag ändå med det här, fortsätter hon. Forskningsområdet är inte särskilt väl undersökt.
I den studerade gruppen avled 26 personer. Flertalet var äldre med hjärt- eller lungsjukdom, och säsongsinfluensan 2016-2017 var relativt svår.
Med stöd av avhandlingen i sin helhet, där Martina Sansone även studerat influensautbrott på Kungälvs sjukhus, drar hon slutsatsen att spridning av influensa på sjukhusavdelningar är vanligt förekommande.
Platsbrist pekas ut som en nyckelfaktor i sammanhanget. Bristen på enkelrum leder också till fler patientförflyttningar inom ett sjukhus, som i sin tur kan bidra till smittspridning.
– Det har varit ett överdrivet fokus på mätbara ledtider på akuten och att korta väntetiderna. Ibland tas för snabba beslut om sjukhusvård, innan diagnosen är klar och man vet om det finns risk för att en person kan vara smittsam. Jag tror också att vårdpersonal ibland helt enkelt har svårt att ta in att en patient kan vara farlig för en annan.
Lärdomar relaterat till covid-19
Parallellerna till covid-19 är uppenbara, menar Martina Sansone. Luftvägssymtom är vanligt och symtomen kan vara milda. Även under influensasäsongen kan planerad vård behöva stå tillbaka, och patienter hållas mer isolerade i sjukhusmiljön.
– Våra sjukhus i Sverige har varit extremt öppna, även för anhöriga, och med hög omsättning på människor. Varför inte ha separata influensaavdelningar på samma sätt som covid-19-avdelningar? frågar hon sig.
– Det är avgörande att vi drar ner på antalet kontakter, snabbtestar för influensa på akuten och får fler inom riskgrupper och äldre att vaccinera sig mot säsongsinfluensa. I dag ligger vi på drygt 50 procent bland äldre, mot WHO:s mål på 75 procent, konstaterar Martina Sansone.
Avhandling:
Epidemiology of viral respiratory infections with focus on in-hospital influenza transmission
Kontakt:
Martina Sansone, disputerad vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet, och specialistläkare i infektionssjukdomar och vårdhygien på Sahlgrenska Universitetssjukhuset, martina.sansone@vgregion.se
