Tidsserier av provfisken och klimatdata för kräftans liv, från romkorn till kräftfat, ger bra prognoser för kommande fiske. En prognos från SLU visar att årets fångst av signalkräftfiske i Vättern kommer att bli något större än förra året.
SLU Aqua vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) presenterar sin prognos för hur fångsterna i årets signalkräftfiske i Vättern kommer att bli. Prognosen bygger på långa tidsserier av provfisken och klimatdata för ett antal viktiga skeden i en kräftas liv, från romkorn och kläckning fram till fångsten och kräftfatet.
I Vättern beräknas den relativa fångsten 2020 landa på 105 gram matkräftor per bur och natt, en liten uppgång med drygt fem procent jämfört med förra året, då fångsterna hade gått ner något sedan 2017. Totalfångsten i yrkesfisket beräknas till 115 ton om fisketrycket blir normalt och fisket pågår säsongen ut.
Så här dags på året, i semestertider och med datumet för den ”klassiska” kräftpremiären i dagarna, har SMHI trots sina resurser haft problem med väderprognoserna. Samtidigt efterfrågas en uppskattning av hur kräftfisket är och kommer att bli i år.
Kräftfiskepremiär
Kräftfisket i insjöar i augusti har länge varit en svensk tradition, följt av en kräftskiva.
Före år 1994 var det reglerat i Fiskeriförordningen när kräftpremiären skulle starta – efter första onsdagen i augusti. I dag måste man vara yrkesfiskare eller ha eget fiskevatten för att få fiska kräftor. Undantaget är Vättern där kräftor får fiskas i allmänt vatten.
Kräftor är nattaktiva och fångsten blir störst nattetid.
Källa: Wikipedia
Trots en kall maj hade juni värmerekord vilket skulle ha gett en normal kräftsäsong. Det kyliga vädret i juli gör det dock vanskligt att förutspå fisket men en sen säsong är trolig, då kräftorna först ska hinna ömsa, bli hungriga och därefter gå in i burarna.
Välmatade kräftor i slutet av augusti
Rådet i år är, som oftast, att vänta med kräftfisket till slutet av augusti för att få bra fångster med välmatade kräftor. Från Finland, där fiskesäsongen startade den 21 juli, rapporterades tidigare också om en normal kräftsäsong, men nu något försenad på grund av det kalla vädret i juli. Hur fisket blir i år vet vi med säkerhet först efter avslutad säsong.
Men med långa tidsserier av provfisken och fångster som underlag kan man göra en prognos, ett kräftindex, för hur mycket kräftor det finns i sjön och hur fångsterna i en sjö kommer att bli.
Prognos för varje sjö
– Alla vill veta hur fisket kommer att bli i största allmänhet, men det krångliga är att man måste skräddarsy en modell för varje enskild sjö, säger Lennart Edsman, forskare vid SLU Aqua. Fångsterna och effekterna av klimatet påverkas av sjöns storlek, djup, näringsstatus, vattenkemi, konkurrens från andra organismer, rovfisksamhället, beståndets täthet, skyddsmöjligheterna, bottensubstratet och var i landet sjön befinner sig.
Det gör att varje sjö kräver en helt unik prognosmodell med olika tidsförskjutningar av klimateffekterna och med hänsyn till vilka stadier i kräftans liv som är viktiga just där.
– I modellen för Vättern testade vi temperaturens betydelse för fyra kritiska faser i en kräftas liv: överlevnaden för rommen innan kläckningen, rekryteringen, tillväxten strax innan kräftorna blir fångstbara samt vuxna kräftors vinteröverlevnad, säger Lennart Edsman.
Vintertemperaturen påverkar fångsten mest
Kräftindex för Vättern visade att en bra fångst ett år hade en negativ effekt på fångsten nästa år. Det som hade störst betydelse för hur fångsten blev ett år var stress genom stora variationer i vintertemperaturen två år tidigare. Fångsterna per bur beräknas i år bli sex procent högre jämfört med förra året.
Fotnot:
Kräftindexet har utarbetats i samarbete med Ekoll AB i Malmö och projektet har delfinansierats av Havs- och vattenmyndigheten.
Vetenskaplig artikel:
Predicting harvest of non-native signal crayfish in lakes—a role for changing climate? (Bohman, P., Edsman, L., Sandström, A., Nyström, P., Stenberg, M., Hertonsson, P., & Johansson, J. (2015).) Canadian Journal of Fisheries and Aquatic Sciences, 73(5), 785-792.
Kontakt:
Lennart Edsman, SLU, Institutionen för akvatiska resurser (SLU Aqua), lennart.edsman@slu.se
