Torvmarker förvandlas till uppvärmare när permafrosten tinar
Nordliga torvmarker lagrar stora mängder kol och kväve. Och fungerar för närvarande som en källa till global avkylning. Men när permafrosten tinar på grund av den globala klimatuppvärmningen kan torvmarkerna förvandlas till en källa för uppvärmning.
De nordliga torvmarkernas sårbarhet för klimatuppvärmning är osäker, delvis på grund av bristen på rumsligt tydliga observationsbaserade torvkartor.
Nu har forskare bland annat från Umeå universitet genererat kartor över torvdjupet på norra halvklotet och kol- och kvävelagren med hjälp av data samlade från mer än 7 000 fältobservationer. Beräkningar baserade på kartorna visar att nordliga torvmarker täcker cirka 3,7 miljoner kvadratkilometer och lagrar cirka 415 petagram kol och 10 petagram kväve. En betydande del av dessa kol- och kvävelager är i torvområden som påverkas av permafrost.
Torvdjupet kartlagt med maskininlärning
– Att använda maskininlärning för att kartlägga torvlandsdjup i hemisfärisk skala är ett viktigt framsteg för att bättre förstå vilken roll nordliga torvmarker har i den globala koldioxidcykeln, säger Matthias Siewert, postdoktor vid institutionen för ekologi och miljövetenskap, Umeå universitet.
Studien visar att de nordliga torvmarkerna för närvarande är en nettosänka för atmosfäriskt kol. Men under framtida globala uppvärmningsscenarier kan det ske förluster på hälften till nästan all den torvmark som påverkas av permafrosten.
Upptiningen av permafrost skulle omvandla dessa torvmarker till en nettokälla för atmosfäriskt kol, främst på grund av ökade metanutsläpp.
Enligt forskarna tyder resultaten på permafrost som tinar kan omvandla de nordliga torvmarker som för närvarande är en källa till global avkylning, till en nettokälla för uppvärmning.
Vetenskaplig artikel:
Large stocks of peatland carbon and nitrogen are vulnerable to permafrost thaw, PNAS . Hugelius, G.,Loisel, J., Chadburn, S., Jackson, R.B., Jones, M.C., MacDonald, G.M., Marushchak, M.E., Olefeldt, D., Packalen, M., Siewert, M.B., Treat, C.C., Turetsky, M.R., Voigt, C., Yu, Z.
Kontakt:
Matthias Siewert, postdoktor, Institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap, Umeå universitet, matthias.siewert@umu.se
