Sjuksköterskor viktiga för psykospatienters tro på sig själva

Personer med psykossjukdom har sämre upplevd hälsa och livskvalitet än övriga delar av befolkningen. De är i större utsträckning överviktiga, mindre fysiskt aktiva och röker mer, vilket gör att de är särskilt utsatta för livsstilsrelaterade sjukdomar såsom hjärt- och kärlsjukdomar och diabetes.

– Betydelsen av att förändra sina levnadsvanor för bättre hälsa och livskvalitet är något som de flesta är väl medvetna om, men när förändringarna ska genomföras finns en del hinder på vägen, säger Sofie Lundström, doktorand vid Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI) och med  bakgrund som sjuksköterska inom psykiatrin.

Låg tilltro till sin egen förmåga

Det handlar inte om att sakna motivation, utan snarare om en försiktighet och att ha låg tilltro till sin egen förmåga, kanske på grund av tidigare negativa erfarenheter. Sjuksköterskor inom psykiatrisk vård spelar en viktig roll i att stärka dessa individers tro på sig själva – att de klarar av att genomföra förändringar i livet, visar Sofie Lundströms avhandlingsarbete.

Hon har genom enkäter och intervjuer studerat hur personer med psykossjukdom upplever sin hälsa och sina levnadsvanor, och vilka erfarenheter de har av att förändra sin livsstil. Hon har också intervjuat sjuksköterskor som arbetar inom psykiatrisk vård om hur de kan stödja personer med psykossjukdom att förändra olika vanor och förbättra sin hälsa.

– Förändringar beskrevs som en kamp med olika begränsningar, både inifrån en själv och från omgivningen, säger Sofie Lundström.

Hinder på vägen mot förändringar

Intervjupersonerna uttryckte att en förändring måste göras på egen hand, men att det var viktigt att göra det tillsammans med andra och med rätt och anpassat stöd. Längtan efter att må bra och leva ett liv i harmoni var en motivation till förändring.

– Det är viktigt att ta tillvara personens tidigare erfarenheter av att förändra sina vanor när hälsofrämjande insatser ska planeras och genomföras. Framför allt bör insatserna utgå från personens egna resurser och förmågor och deras önskemål om, och motiv till, förändring, för att förändringen ska bli hållbar, säger Sofie Lundström.

En sjuksköterska inom psykiatrisk vård har här en viktig uppgift genom att stärka dessa individers tro på sig själva om att klara av att genomföra förändringar i livet. Sjuksköterskan behöver också stödja genom att synliggöra individens resurser, både inom sig själv och i omgivningen. Resurser som kan bidra till förändringen och främja hälsa, visar studien.

Önskar frihet att arbeta mer hälsofrämjande

Intervjuerna med sjuksköterskor inom psykiatrisk vård visar också att dessa ser det som sitt ansvar – och önskar få större möjlighet och frihet att jobba mer hälsofrämjande utifrån varje persons förutsättningar.

Sofie Lundström hoppas att hennes studie visar att det behövs större fokus på det hälsofrämjande arbetet inom psykiatrisk vård med utgångspunkt i varje persons unika livserfarenhet. Att i större utsträckning ta tillvara och stärka individens förmågor och resurser.

– För detta krävs en gemensam syn och förhållningssätt på alla nivåer, både på samhälls-, organisations- och individnivå, där patienten ses som en kapabel person med resurser, färdigheter och förmågor och att personens såväl fysiska som psykiska hälsa och hela livssituationen beaktas.

Avhandling:

Hälsa, levnadsvanor och erfarenheter av förändring av levnadsvanor hos personer med psykossjukdom.

Kontakt:

Sofie Lundström, doktorand vid doktorand vid Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott, Högskolan i Halmstad, sofie.lundstrom@hh.se