Global klimatpåverkan om Arktis permafrost tinar
Om det bara blir några grader varmare i Arktis kan permafrosten tina, lagrat kol frisättas och omvandlas till växthusgaser med en global klimatpåverkan som följd. Genom att undersöka sediment från botten på Arktiska oceanen kan forskare se hur tidigare klimatförändringar påverkat permafrosten och vårt klimat.
Arktisk permafrost lagrar mer kol än vad atmosfären gör. När permafrosten tinar kan detta kol omvandlas till växthusgaser som kan påverka jordens klimat. För att kunna förutsäga framtida utsläpp från permafrost har forskare undersökt hur tidigare klimatförändringar, som den vid slutet av förra istiden, påverkade permafrosten och dess enorma lager av kol.
– Vår nya studie visar för första gången hela bilden av hur ett varmare klimat vid slutet av förra istiden orsakade tinande permafrost i Sibirien. Det indikerar också en frisättning av stora mängder växthusgaser. Det är sannolikt att permafrosten som tinade för 14 700 till 11 700 år sedan är relaterad till ökningen av koldioxid i atmosfären som kan ses i borrkärnor från Antarktisk is från den tiden. Det verkar som att en uppvärmning av Arktis med bara några grader är tillräckligt för att påverka mycket stora områden permafrost, och har potential att påverka hela det globala klimatsystemet, säger Jannik Martens, doktorand vid Stockholms universitet och huvudförfattare till den nya studien.
Forskarna har undersökt en åtta meter lång sedimentkärna från Arktiska oceanens botten, på över 1 000 meters djup. Den togs upp under expeditionen SWERUS-C3 2014 på den svenska isbrytaren Oden. För att undersöka hur permafrosten tinade på land analyserade forskarna organiskt material som spolats ut i havet.
– Från den här sedimentkärnan fick vi veta att erosion av kuster av permafrost var en viktig del i hur permafrosten försvann i slutet av senaste istiden. Erosionen pågår fortfarande, men nu tio gånger långsammare. Med den pågående trenden av ett varmare Arktis kan vi åter se en ökad erosion, som förväntas ge utsläpp av växthusgaser när organiskt material bryts ner, säger Örjan Gustafsson, professor vid Stockholms universitet och forskningsledare.
– När tinande permafrost släpper ut växthusgaser betyder det att det finns ännu mindre utrymme för andra klimatpåverkande utsläpp innan vi når farliga tröskelvärden. Det enda sättet att förhindra tinande permafrost är att minska uppvärmningen genom minskade utsläpp av växthusgaser från människans aktiviteter, säger Örjan Gustafsson.
Vetenskaplig artikel:
Remobilization of dormant carbon from Siberian-Arctic permafrost during three past warming, Science Advances, (J. Martens, Ö. Gustafsson).
Kontakt:
Jannik Martens, doktorand vid Institutionen för miljövetenskap, Stockholms universitet, jannik.martens@aces.su.se
Örjan Gustafsson, professor vid Institutionen för miljövetenskap, Stockholms universitet, orjan.gustafsson@aces.su.se
