Forskare har för första gången någonsin undersökt möjligheten till koldioxidlagring i svensk berggrund på land. Studien pekar ut två platser där berggrunden har potential att förvandla koldioxid till sten: Sundsvall och Örnsköldsvik.
Forskare vid Luleå tekniska universitet har identifierat berggrund i Sverige som i teorin lämpar sig för koldioxidlagring på land.
– Det har ingen gjort tidigare och det är ett första viktigt steg. Vi har gått vidare och utför just nu experiment för att se hur effektivt de här bergarterna kan binda och lagra koldioxid, säger Emelie Crafoord, doktorand i malmgeologi vid Luleå tekniska universitet, i ett pressmeddelande.
Forskarna undersökte ett 20-tal platser från Kalix i norr till Kalmar i söder. Resultaten visar att berggrunden runt Sundsvall och Örnsköldsvik har potential att kunna lagra koldioxid. Där finns nämligen en berggrund som har rätt sammansättning för att reagera med koldioxid och binda fast den.
– Vi har valt att undersöka platser som är nära utsläppskällor för potentialen att minska transporter. Vi behöver verkligen hitta åtgärder för att minska utsläppen, och vi behöver göra det snabbt. Att fånga och lagra koldioxid är inte tillräckligt på egen hand för att nå de globala klimatmålen, men kan vara en del av lösningen, säger Emelie Crafoord.
Samarbetar med forskare på Island
Koldioxidlagring i vulkanisk berggrund innebär att koldioxid fångas in, löses i vatten och sprutas ner i berget. Den sura vätskan reagerar med berggrunden och gör att koldioxiden blir till sten. På Island finns redan anläggningar som använder sig av metoden. Eftersom Island har en geologiskt ung och porös berggrund är den väldigt lämplig för metoden och det tar omkring två år att omvandla koldioxid till sten.
Forskarna på Luleå tekniska universitet samarbetar nu med forskare på Island och tror att tekniken skulle kunna fungera även i Sverige, även om den svenska berggrunden inte kommer att reagera lika snabbt eftersom den är mycket äldre än den isländska.
En stor del av dagens koldioxidlagring innebär lagring i sedimentära bergarter under havets botten, men det finns flera fördelar med lagring på land.
– I lagringen som sker under havsbotten tar det koldioxiden tusentals år att omvandlas från vätska till fast form. I den vulkaniska berggrunden på land går den här omvandlingen mycket fortare och den fastlagda koldioxiden ligger sedan stabilt lagrad på djupet i berggrunden, permanent lagrad. Andra fördelar med lagring på land är att vi kan minska transportkostnader och att det blir lättare och billigare att övervaka koldioxiden tills den omvandlats, säger Glenn Bark, universitetslektor i malmgeologi vid Luleå tekniska universitet.
Behövs ny lagstiftning som tillåter koldioxidlagring på land
Utöver det pågående arbetet med att undersöka hur snabbt svensk berggrund kan reagera med koldioxid finns det också andra saker som behöver lösas. I dagsläget är koldioxidlagring på land i Sverige endast tillåten i små mängder i forskningssyfte.
– Utöver att undersöka potentialen för att lagra koldioxid behöver vi ha koll på eventuella miljöeffekter tekniken kan tänkas medföra, vi behöver lagstiftning som tillåter lagring på land och vi behöver mer forskning på berggrunden. Om vi kan fånga och lagra delar av våra utsläpp på hemmaplan är det en del av vägen framåt, samtidigt som det är viktigt att påpeka att samhällets utsläpp måste minska. Vi behöver se koldioxidlagringen som ett komplement till kraftigt minskade utsläpp, säger Glenn Bark.
Vetenskaplig artikel:
Permanent storage of carbon dioxide in mafic rock formations: exploring Sweden’s potential, Frontiers in Climate.
