Konstgjort ben läker skelettskador
En kombination av benersättningsmedel och läkemedel kan återbilda ben, och läka allvarliga frakturer i lår eller underben. Metoden, som tagit fram av forskare i Lund och i tyska Dresden, är gjord på råttor men kan snart blir klinisk vardag, menar forskarna.
– De läkemedel och material vi använt i studien för regeneration av ben är redan godkända. Vi har bara paketerat dem i en ny kombination. Därför finns det egentligen inget som hindrar att metoden redan nu används i kliniska studier vid vissa svårläkta större bendefekter på patienter. Men vi vill införa tekniken i kontrollerad form via kliniska studier och har nyligen fått etisk godkännande för den första indikationen, säger Deepak Raina, ortopediforskare vid Lunds universitet och huvudförfattare till studien.
Alla benfrakturer läker inte av sig själv
Ben i människokroppen har en fantastisk förmåga att reparera skador, men det finns defekter som är så pass stora eller komplicerade att läkningen fördröjs eller uteblir. Orsaken kan vara att benet utsatts för ett stort trauma till exempel i samband med en trafikolycka, eller att en tumör eller infektion gett en stor bendefekt. I sådana fall görs idag en transplantation, i regel med ben från patientens eget bäcken.
– Vid öppna allvarliga frakturer på underben läker cirka 5 procent av alla frakturer dåligt och ibland inte alls. Med vår metod kommer vi att slippa ta ben från bäckenbenet, vilket är en stor vinst för patienten.
Cocktail som skapar ben injiceras
Det finns ett behov av nya lösningar och flera forskarlag, både i Europa och USA, arbetar med att förbättra läkningsprocessen av ben. Den injicerbara cocktail som de svenska och tyska forskarna hittills framgångsrikt blandat, består av tre olika komponenter: ett konstgjort keramiskt material som utvecklats i Lund, ett aktivt benprotein (rhBMP-2) och ett läkemedel, bisfosfonat som motverkar nedbrytning av ben.
– Benproteinet vi använder har i tidigare studier haft negativa effekter och visat sig bland annat sekundärt aktivera bennedbrytande celler. Dessa celler har vi framgångsrikt dämpat med bisfosfonaten och genom att paketera läkemedlen i ett långsamt resorberande bensubstitut kan vi kontrollera frisättningshastigheten. I den aktuella studien lyckades vi med kombinationen sänka mängden protein sex gånger jämfört med tidigare och ändå inducera benbildning. Resultatet blev att även frakturer med omfattande bendefekt kunde läka utan komplikationer. Vi tror det här fyndet kommer att vara till stor klinisk nytta i framtiden, säger Deepak Raina.
Vetenskaplig artikel:
Kontakt:
Deepak Raina, biträdande forskare, Klinisk och experimentell benläkning, Lunds universitet, deepak.raina@med.lu.se
