Marknära vindar minskar trots varmare klimat
Ett varmare klimat bör leda till starkare vindar, men en ny avhandling vid Göteborgs universitet visar att de marknära vindarna i Sverige tvärtom minskat. Anledningen tros delvis vara ökad mängd skog kring väderstationerna.
När klimatförändringarna gör jordens yta varmare, påverkar det också olika väderfenomen som vind och nederbörd. Ytvindar, alltså vindar på upp till 10 meters höjd, är kanske en av de saker som kan påverka vår vardag mest.
– Att förstå hur vindhastigheten förändras är avgörande för samhället när det gäller elproduktion från vindkraftsparker. Ytvindar styr också hur luftföroreningar sprids nära utsläppskällor, som trafik i stadsområden, säger avhandlingens författare Lorenzo Minola vid institutionen för geovetenskaper på Göteborgs universitet.
Än viktigare att förstå menar Lorenzo Minola är extremväder. Extrema vindar kan skada byggnader och skogar, och utgöra en allvarlig fara för människor. Stormen Gudrun 2005 var ett exempel på det.
– Tyvärr är det till stor del oklart fortfarande vad som orsakar förändringar i ytvindandarna, och en orsak till det är att de är svåra att mäta. Nära ytan finns det byggnader och andra hinder som gör mätningarna osäkra, och långtidsmätningar saknas ofta.
Har samlat väderdata från 50-talet
I sin avhandling har Lorenzo Minola använt historiska data från SMHI för att skapa ett dataset med vindhastigheter i Sverige som sträcker sig från 1956 till 2019. Och har lyckats filtrera bort faktorer som inte har med klimatet att göra, en process som kallas homogenisering.
Homogenisering går ut på att med hjälp av algoritmer hitta förändringar som inte har en naturlig orsak, utan beror på att till exempel mätstationen har flyttats. Datan har han sen använt till att utvärdera om våra nuvarande klimatmodeller faktiskt kan göra förutsägelser med avseende på ytvindar.
– Tyvärr kan modellerna inte simulera ytvindarna ordentligt, speciellt inte över den skandinaviska fjällkedjan. Men vi lyckades förbättra simuleringarna och för första gången studera vindarna över vår tidsperiod bättre, säger han.
Förvånande nog hittade de bland annat en sänkning i vindhastigheterna, vilket är tvärtemot vad man skulle kunna gissa utifrån att klimatet blivit varmare. Men den sänkningen varade bara fram till 2003, efter det ser man ingen förändring i ytvindarnas hastighet.
– Sänkningen hänger ihop med förändringar i storskaliga vindar, framförallt den nordatlantiska oscillationen, med beror också på ökad mängd skog kring väderstationerna, säger Lorenzo Minola.
Kontakt:
Lorenzo Minola, lorenzo.minola@gu.se
Avhandling:
Changes in near-surface winds across Sweden over the past decades – Observations and simulations.
