Dålig kondition kopplat till ökad risk för psoriasis
Sämre fysisk kondition hos unga vuxna är kopplat till en ökad risk för den autoimmuna sjukdomen psoriasis. De män som tillhörde gruppen med sämst kondition vid mönstringen hade 35 procents högre risk att utveckla psoriasis senare i livet, än de som hade bäst kondition.
Forskare vid Göteborgs universitet har gjort en stor registerbaserad studie, baserad på data om drygt 1,2 miljoner svenska män som mönstrade till värnplikten mellan åren 1968 och 2005. Under mönstringen genomförde alla dessa män samma konditionstest på en motionscykel. Forskarna delade in data om männens mönstringskondition i tre nivåer (låg, medel och hög kondition). Uppgifterna samkördes sedan med andra register – där Patientregistret användes för diagnoskoderna för psoriasis, och ledsjukdomen psoriasisartrit. De unga män som redan fått någon av dessa diagnoser före mönstringen exkluderades ur studien.
Drygt 23 000 av männen kom att utveckla psoriasis eller psoriasisartrit senare i livet, när de var mellan 37 och 51 år gamla. I gruppen med sämst kondition var det 2,5 procent som utvecklade någon av eller båda sjukdomarna, jämfört med 1,7 procent i gruppen med bäst kondition. När forskarna beräknade riskökningen justerade de för andra riskfaktorer, däribland BMI.
Association men inte orsakssamband
Ju sämre kondition männen hade vid mönstringen desto större andel av dem insjuknade senare i psoriasis eller psoriasisartrit. I gruppen med sämst kondition var risken 35 procent högre att utveckla psoriasis, och 44 procent högre att utveckla psoriasisartrit, jämfört med gruppen med hög kondition.
Fjällande hudplack
Omkring 300 000 svenskar har psoriasis i antingen mild, måttlig eller allvarlig form. Det är en kronisk inflammatorisk systemsjukdom, och som lika ofta drabbar kvinnor som män. Det är inte helt klarlagt vad som utlöser sjukdomen, men det är känt att ärftlighet i kombination med yttre faktorer spelar en stor roll. Den vanligaste typen kallas plackpsoriasis, som ger rodnade, fjällande, kliande plack på huden.
Den som har psoriasis har ofta också andra sjukdomar. Cirka 30 procent får den inflammatoriska ledsjukdom som kallas psoriasisartrit. Annan känd samsjuklighet är exempelvis fetma, hjärtkärlsjukdom, diabetes och depression.
På senare år har behandlingsmöjligheterna blivit betydligt bättre. Förutom lokalt verkande krämer finns idag läkemedel som ger en systemisk effekt, och det har också tillkommit effektiva biologiska läkemedel som påverkar signalkaskaden i den inflammatoriska process som driver sjukdomen.
– Vi visar att det finns en association mellan sämre kondition och ökad risk att utveckla psoriasis, men vi visar inte på ett orsakssamband. Vi kan alltså inte säga att det går att förebygga psoriasis genom att motionera, säger studiens försteförfattare Marta Laskowski, som är doktorand inom dermatologi vid Göteborgs universitet och ST-läkare på Sahlgrenska Universitetssjukhuset.
Grupp att hålla koll på
Gruppen män med lägst kondition var också den minsta: knappt 48 000 män eller 3,9 procent av alla i studien. Det är en grupp som vården bör försöka hålla koll på.
– Man vet sedan tidigare att låga konditionsnivåer ökar risken att drabbas av hjärt-kärlsjukdom, och psoriasis är i sig kopplat till en ökad risk för hjärt-kärlsjukdom. Resultaten från vår studie ger ytterligare stöd för att det är bra att utvärdera konditionsnivåer tidigt i livet för att identifiera individer som löper större risk att drabbas av negativa hälsoutfall senare i livet, säger Marta Laskowski.
Det finns andra studier som visat att personer med psoriasis överlag har en sämre fysisk kondition, även om de jämförs med personer som är lika fysiskt aktiva, men det är inte helt klarlagt vad det kan bero på.
– En svaghet med vår studie är att vi inte kunnat följa hur männens kondition utvecklades under de år som gick mellan mönstring och insjuknande. Vi saknar också data om rökning, som är en känd riskfaktor för psoriasis, säger Marta Laskowski.
Vetenskaplig artikel:
Kontakt:
Marta Laskowski, doktorand vid Göteborgs universitet och ST-läkare vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset, marta.laskowski@vgregion.se
