Hos heterosexuella par i Sverige sjunker kvinnans inkomst kraftigt efter att paret fått sitt första barn – det är känt sedan tidigare. Nytt för senare generationer är att även mäns inkomst dippar något efter barn. Föräldralediga män driver på denna lilla trend.
Trots denna lilla förändring är ojämlikheten i inkomst efter barn fortfarande stor bland par i Sverige. Det visar en ny sociologisk studie från Stockholms universitet.
– De senaste decennierna har utvecklingen stått mestadels stilla. Kvinnors andel av inkomsten är fortsatt mycket mindre än männens andel, även om kvinnornas andel har ökat något bland yngre generationer. Det är något förvånande, vi hade förväntat oss en utveckling mot större jämlikhet, säger Ann-Zofie Duvander, professor i demografi och medförfattare till studien.
Forskningen bygger på data över samtliga heterosexuella par i Sverige som fått sitt första biologiska eller adopterade barn mellan 1987-2007. Resultaten visar alltså att bland senare generationer har inkomsttappet för kvinnor under åren efter att barnet fötts varit något mindre. Studien fokuserar på inkomst av arbete och inkluderar inte föräldrapenning, andra pengar från socialförsäkringar eller bidrag.
Föräldraledighet bakom inkomsttappet
– Att kvinnans andel av den totala inkomsten i paren gått upp drivs framförallt på av att pappornas andel av inkomsten börjat gå ner efter första barnet. Det är nytt för den här senare generationen av män, berättar Ann-Zofie Duvander.
Att mäns inkomst också börjat dippa tros främst bero på att de också börjat vara föräldralediga under perioden som forskarna studerat. Detta eftersom inkomsten sjunker mest åren direkt efter att de blivit pappor. Men det finns dessutom en liten effekt av att mäns inkomst inte ökar lika mycket åren därefter bland de som fått barn på senare tid.
– Det är alltså uttaget av föräldrapenningen som står för den absolut största delen av inkomsttappet för männen. Över tid kan vi också se att löneökningen minskar något. Tar man föräldraledigt gör man andra val i livet, och satsar kanske inte lika mycket på jobbet som förut. Det kan få en konsekvens för inkomsten på sikt även för män, säger Ann-Zofie Duvander.
Tydligast när hon har högre utbildning
Den svaga utvecklingen mot mer jämlika inkomster inom par är mest tydlig bland de par där kvinnan har eftergymnasial utbildning, men mannen inte har det.
– Det är också dessa män utan eftergymnasial utbildning som får barn med högutbildade kvinnor som tar ut mer föräldraledighet, dessa par är mer jämlika. Kvinnors inkomst inom ett par blir alltså mer jämlik om hon får barn med en man som har lägre utbildning än henne.
Men ojämlikhet i inkomst kvarstår
Att ojämlikheten i inkomst i stort ändå består över tid, kan bero på hur arbetsmarknaden ser ut för kvinnor respektive män.
– En möjlig tolkning är att den fortsatta ojämlikheten beror på att Sverige har en väldigt könssegregerad arbetsmarknad, både sett till yrken och bransch. Det kan vara en förklaring till att inkomsten efter barn är sämre för kvinnor, som ju oftare jobbar inom offentlig sektor och vård och omsorg där löneutvecklingen kan vara sämre än i mansdominerade branscher, menar Ann-Zofie Duvander.
Så gjordes studien
Studien bygger på data över inkomster i samtliga heterosexuella par i Sverige som fått sitt första biologiska eller adopterade barn mellan 1987-2007, med undantag för de par som inte hade någon registrerad inkomst och de som hade mer än 1 miljon kronor i sammanlagd inkomst (i 2012 års penningvärde). Studien fokuserar på inkomst av arbete och inkluderar inte föräldrapenning, andra pengar från socialförsäkringar eller bidrag.
Vetenskaplig artikel:
Trends in Women’s Relative Earnings withing Couples across the Transition to Parenthood in Sweden, 1987-2007 (Anna-Karin Nylin, Kelly Musick, Sunnee Billingsley, Ann-Zofie Duvander, Marie Evertsson) European Sociological Review.
Kontakt:
Ann-Zofie Duvander, professor i demografi, Stockholms universitet, ann-zofie.duvander@sociology.su.se
