Mammor och pappor till barn som drabbas av cancer påverkas på olika sätt ekonomiskt. Medan mammornas inkomster på kort sikt sjunker för att sedan stiga kommer de negativa ekonomiska konsekvenserna för papporna senare. Forskare vid Uppsala universitet har undersökt de socioekonomiska konsekvenserna för föräldrar till barn med cancer.
Tidigare forskning har visat att när ett barn insjuknar i cancer påverkas föräldrarna såväl psykologiskt som ekonomiskt. Mammor påverkas mer än pappor, enligt dessa studier.
Forskare vid Uppsala universitet har undersökt de socioekonomiska konsekvenserna för föräldrar till barn med cancer.
– Data från ett forskningsprojekt jag arbetat med sedan 2005, och där vi följt föräldrar till barn med cancer under lång tid, har pekat på att papporna på lång sikt påverkas mer än vad som tidigare kunnat beläggas. I den nya studien har vi undersökt hur väl dessa data verkligen stämmer, säger Louise von Essen vid institutionen för kvinnor och barns hälsa, Uppsala universitet.
Jämfört mammors och pappors inkomster
Med hjälp av registerdata från svenska myndigheter har forskarna jämfört inkomster för nästan 4 000 mammor och lika många pappor till barn som drabbats av cancer mellan åren 1995 och 2006. Forskarna har gått tillbaka till tiden när samtliga barn var friska, men efter hand under perioden insjuknade samtliga i cancer. På så vis kunde forskarna undersöka eventuella orsakssamband mellan barns cancerdiagnos och förändring av föräldrarnas ekonomi.
Resultaten visade att mammorna på kort sikt drabbades av lägre inkomster i högre grad än papporna. Men över tid försvann de negativa ekonomiska effekterna bland mammorna och de fick istället en viss ökning av inkomsten. Samtidigt påverkades pappornas inkomster negativt över en längre tidsperiod.
Forskarna tror att de kortvariga inkomstbortfall som sågs hos mammorna kan förklaras med att de i större utsträckning än papporna gick ner i arbetstid och var med sina barn under tiden barnen var sjuka.
Sämre välmående bland pappor
Varför pappornas inkomstutveckling på lång sikt är sämre än mammornas kommer forskarna nu undersöka närmare. En teori de arbetar utifrån är att pappor oftare fortsätter att arbeta under barnets sjukdomstid och därför får mindre stöd än mammor både från sjukvården och personliga nätverk. Detta samtidigt som de lever i en mycket påfrestande livssituation.
Det skulle kunna orsaka ett sämre välmående bland pappor vilket i sin tur kan leda till negativa ekonomiska konsekvenser.
– Vi menar att studiens resultat ger argument för att involvera mammor och pappor lika mycket i omhändertagandet av allvarligt sjuka barn samt att erbjuda psykologiskt stöd åt alla föräldrar till barn med cancer. På så vis skulle det gå att minska risken för att någon grupp blir utan stöd och på grund av det drabbas av negativa konsekvenser såsom en sämre inkomst på sikt, säger studiens förste författare Mattias Öhman, vid institutet för bostads- och urbanforskning vid Uppsala universitet.
Vetenskaplig artikel:
Socioeconomic consequences of parenting a child with cancer for fathers and mothers in Sweden: A population‐based difference‐in‐difference study, (Mattias Öhman et al. (2020), International Journal of Cancer
