Ris och ros till svenska som andraspråk
Elever som läser svenska som andraspråk är kluvna till ämnet. Å ena sidan upplever de att de får en stämpel som invandrare trots att de kan vara födda i Sverige och har svenska som vardagsspråk. Å andra sidan är de medvetna om att bättre kunskaper ger högre betyg vilket ökar deras chanserna till en bättre framtid.
Frida Siekkinen har studerat hur elever på en högstadieskola upplever att särskiljas och kategoriseras som i behov av ämnet svenska som andraspråk. Under ett läsår var hon dels med under skoldagen, dels intervjuade hon elever och lärare.
– Det finns inga tydliga formella riktlinjer eller kriterier för vilka elever som räknas vara i behov av svenska som andraspråk. Uppdelningen av elever i respektive svenskämne – svenska eller svenska som andraspråk – sker till exempel inte utifrån standardiserade språktester. Istället är det en godtycklig indelning, säger Frida Siekkinen.
I praktiken synonymt med ”utländsk bakgrund”
På den skola där Frida Siekkinen genomförde sin undersökning läste cirka 20 procent av eleverna svenska som andraspråk. Den språkliga dimensionen var inte uttalat avgörande för placering av eleverna i ämnet. Istället var det elever som sedan tidigare hade läst svenska som andraspråk, som läste modersmål eller som ansågs stämma in i kategorin ”utländsk bakgrund” som erbjöds eller tvingades till undervisning i ämnet.
– Svenska som andraspråk och utländsk bakgrund blir i praktiken synonymt. Svenska som andraspråk blir en markör för icke-svensk trots att eleven kan vara född i Sverige, har talat svenska sedan födseln och identifierar sig som svensk.
En briststämpel man vill undvika
Eleverna försökte på olika sätt att göra motstånd mot att bli betraktade som ”svenska som andraspråkselever”. Det yttrade sig genom att en del elever tackade nej till erbjudandet om att få undervisning i svenska som andraspråk eftersom de hävdade att de är födda i Sverige och/eller att svenska är deras språk. Andra elever valde i vissa situationer att inte gå till klassrummet där undervisningen i svenska som andraspråk ägde rum. Samtidigt uppskattade eleverna svenska som andraspråksämnet.
– Eleverna var medvetna om att svenska som andraspråk är en briststämpel. Att läsa svenska som andraspråk är att bli betraktad som invandrare med sämre svenskt språk och potentiellt sämre framtidsutsikter. Men samtidigt fanns den här ambivalensen. De tyckte att det var en bättre undervisning i svenska som andraspråk, och de var medvetna om att det kunde ge dem bättre kunskaper och högre betyg och därmed en bättre framtid, säger Frida Siekkinen.
En översyn pågår
Flera tidigare studier och utredningar har pekat på brister i hur svenska som andraspråk organiseras på skolorna. Därför genomför Skolverket just nu en översyn av svenskämnena på uppdrag av regeringen. Utredningen, som ska vara klar i december 2021, ska i synnerhet se över och lämna förslag på en bättre reglering för vilka elever som ska läsa svenska som andraspråk.
– Jag välkomnar att det görs en översyn eftersom det finns kritik mot ämnet svenska som andraspråk, säger Frida Siekkinen.
Avhandling:
Kontakt:
Frida Siekkinen, institutionen för pedagogik, kommunikation och lärande vid Göteborgs universitet, frida.siekkinen@gu.se
