Samspelet mellan X och Y överraskar
Honor och hanar från en och samma population får ungar med bättre överlevnad. Detta jämfört med de vars föräldrar kommer från olika populationer som har varit åtskilda länge. Det visar forskning från Lunds och Karlstads universitet.
Forskarna har undersökt hur könskromosomerna X och Y utvecklas evolutionärt och hur de anpassar sig till varandra inom en population. Resultatet överraskar och är det motsatta till vad forskarna på förhand trodde de skulle finna.
Studien ger en ny förklaring till evolutionen av könskromosomerna X och Y och bidrar till kunskapen om hur arter bildas. Enligt Jessica Abbott vid Lunds universitet tyder resultaten på att det kan vara skadligt att korsa individer från olika populationer som har varit åtskilda länge. Anledningen är att ungarna, enligt studien, har sämre överlevnad än avkommor från honor och hanar från en och samma population.
Kunskap för bevarande av arter
– Det är värt att ha i åtanke inom bevarandebiologin när man vill öka möjligheterna för en art att klara sig, säger Jessica Abbott.
Sedan tidigare är det känt att hybrider mellan olika arter klarar sig bättre om de är honor (två X-kromosomer) än om de är hanar (en X- och en Y-kromosom). Orsaken har antagits vara att X- och Y-kromosomer som inte matchar (har olika ursprung) leder till problem.
I studien har forskarna korsat bananflugor (Drosophila melanogaster) från fem olika populationer från skilda världsdelar för att kombinera X och Y med olika ursprung. Därefter har de studerat och mätt skillnader i efterföljande generationer.
Befruktar bra, men sämre för avkomman
>Resultatet visar att hanar med X och Y som inte matchar är bättre på att befrukta honor än hanar med matchande X och Y. Men fördelen med hanarnas befruktningsförmåga verkar medföra sämre överlevnad hos ungarna.
– Vi trodde det skulle vara tvärtom, alltså att hanar med X och Y med olika ursprung skulle prestera sämre när det gäller befruktningsförmåga, men så är det inte och det är överraskande, säger Jessica Abbott.
Vetenskaplig artikel:
Sexually antagonistic coevolution between the sex chromosomes of Drosophila melanogaster, (Ted Morrow, Katrine Lund-Hansen, Colin Olito och Jessica Abbott), Proceedings of the National Academy of Sciences, PNAS
Kontakt:
Jessica Abbott, universitetslektor evolutionär ekologi, Biologiska institutionen, Lunds universitet, jessica.abbott@biol.lu.se
