Artikel från Göteborgs universitet

Den här artikeln bygger på ett pressmeddelande. Läs om hur redaktionen jobbar.

Snabba kolhydrater kan öka risken för hjärtinfarkt, stroke och för tidig död visar ny studie.
– Kolhydrater av låg kvalitet är sannolikt minst lika dåliga eller sämre än många typer av fett, säger Annika Rosengren, professor i medicin vid Göteborgs universitet.

Resultaten från studien, där 4 000 svenskar ingår, visar på en tydlig koppling mellan en kost med hög andel snabba kolhydrater, alltså med högt glykemiskt index (GI), och framtida hjärt-kärlsjukdom och död. Kopplingen fanns oavsett om man hade tidigare hjärt-kärlsjukdom eller inte.

– Data från den nya studien, tillsammans med tidigare publicerade data från andra studier, understryker att intag av kolhydrater av låg kvalitet sannolikt är minst lika dåliga eller sämre än många typer av fett, säger Annika Rosengren, professor i medicin på Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet och medförfattare i studien, och fortsätter:

– Detta föranleder att vi delvis tänker om när det gäller vad som är skadligt i vår kost och vad som är nyttigt. Samtidigt är det en hel del i nuvarande kostrekommendationer som står sig bra: högt intag av frukt och grönsaker, och kolhydrater med högt fiberinnehåll som bönor och fullkornsprodukter hör till det som redan ingår.

GI visar livsmedels effekt på blodsockret

Glykemiskt index (GI) används för att mäta hur snabbt och länge blodsockernivån påverkas efter att man ätit ett visst livsmedel. Exempel på livsmedel med högt GI är vitt bröd, bakverk, godis och läsk. Blodsockret stiger snabbt när man äter mat med högt GI och man behöver äta oftare.

Lågt GI har till exempel bröd, flingor och gryn med en stor andel hela korn. Dessa livsmedel leder till en långsammare blodsockerhöjning och bidrar också till att hålla blodsockret på en jämn nivå mellan måltider. Det leder i sin tur till hälsosammare fettomsättning och blodfettsnivåer.

Källa: Livsmedelsverket

Deltagarnas kostvanor kartlades

Forskarna använde ett frågeformulär för att kartlägga deltagarnas kostvanor över tid, och beräkna GI-värdet på maten.

Bland studiedeltagare med bakomliggande hjärt-kärlsjukdom hade den femtedel av deltagarna vars diet låg högst på GI-skalan, jämfört med den femtedel som låg lägst, en 50-procentigt förhöjd risk för hjärt-kärlsjukdom. För dem utan bakomliggande hjärt-kärlsjukdom var motsvarande riskökning 20 procent. Effekten av kost med högt glykemiskt index var starkare hos personer med övervikt jämfört med normalviktiga individer.

Totalt inträffade 8 780 dödsfall och 8 252 fall av allvarlig hjärt-kärlsjukdom i form av hjärtinfarkt, hjärtsvikt, stroke och död i hjärt-kärlsjukdom under uppföljningsperioden.

Studiens försteförfattare är David Jenkins, professor vid universitetet i Toronto, Kanada. Han betonar hur resultat från Pure-studien även tidigare visat på hälsoeffekterna av att inta rätt slags kolhydrater. Lågt GI-värde finns i flertalet frukter, och i grönsaker, baljväxter och fullkornsprodukter. Vitt bröd, ris och potatis har högt GI-värde.

Studien publiceras i The New England Journal of Medicine och omfattar 137 851 individer. Den bygger på populationsstudien Pure ( Prospective Urban Rural Epidemiological study) med deltagare från 27 länder på fem kontinenter. Deltagarna var 35–70 år gamla och medianvärdet på uppföljningstiden nio och ett halvt år.

Vetenskaplig artikel:

Glycemic Index, Glycemic Load, and Cardiovascular Disease and Mortality

Kontakt:

Annika Rosengren, professor i medicin på Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet, annika.rosengren@wlab.gu.se

Nyhetsbrev med aktuell forskning

Visste du att robotar som ser en i ögonen är lättare att snacka med? Missa ingen ny forskning, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Jag vill prenumerera