För tidigt födda barn, så kallade prematurer, kan drabbas av en livshotande inflammation i tarmen. Genom att tillföra särskilda mjölksyrabakterier kan man öka mångfalden av tarmbakterier hos dessa barn, vilket ger dem en friskare och mer balanserad tarmflora.
Ett mjölkpaket väger ett kilo. De flesta barn som föds extremt för tidigt väger mindre än så. Ett barn som hade behövt utvecklas och växa ytterligare tre månader i den skyddade miljön i mammans livmoder är förstås oerhört känsligt. Tack vare framsteg i neonatalvården överlever många prematura barn, men ett av fyra dör.
– För tidigt födda barn kan drabbas av en mycket svår inflammation i tarmen, som nästan bara uppstår hos prematurer. Sjukdomstillståndet innebär att delar av tarmen dör och kallas nekrotiserande enterokolit, eller NEC. Ett av tre drabbade barn dör, och de som överlever får ofta långvariga komplikationer som förkortad tarm eller utvecklingsförseningar, säger Thomas Abrahamsson, docent vid Institutionen för biomedicinska och kliniska vetenskaper vid Linköpings universitet, som har lett studien.
Kan minska risk för NEC hos vissa barn
Man vet att bakteriesammansättningen i tarmen hos prematurer är annorlunda än tarmfloran hos nyfödda efter en normallång graviditet. Därför har många studier undersökt om tillförsel av vissa bakterier, eller probiotika som det också kallas, har positiva effekter. Bland annat finns belägg för att mjölksyrabakterien Lactobacillus reuteri kan minska risken för NEC hos lite större för tidigt födda barn. Men om detta även gäller de allra minsta prematurerna är inte klarlagt, och inte heller mekanismen bakom den positiva effekten.
Om studien
Den aktuella studien är en del av en klinisk studie genomförd i Linköping och Stockholm. De 132 barnen i studien var födda extremt för tidigt, mellan graviditetsvecka 23 och 28, vilket är 17 till 12 veckor före normal förlossningstid. Alla vägde under ett kilo vid födseln. De fördelades slumpmässigt till att antingen få oljedroppar innehållande probiotika eller placebodroppar. Behandlingen fortsatte dagligen fram till den vecka då barnen skulle ha fötts om graviditeten blivit normallång. Forskarna undersökte hur bakteriefloran påverkas av tillförsel av L. reuteri och analyserade bakterier i barnens avföring vid olika tidpunkter.
Onda bakterier vanligare hos obehandlade
– Vi ser en skillnad i bakteriefloran i tarmen under första månaden av den probiotiska behandlingen. Den första levnadsveckan var de potentiellt sjukdomsframkallande bakteriegrupperna Staphylococcus och Klebsiella mer vanligt förekommande i den obehandlade gruppen, säger Magalí Martí Generó, förste forskningsingenjör vid BKV och studiens huvudförfattare.
Klebsiella kan orsaka inflammation och har kopplats till NEC och blodförgiftning. I den aktuella studien går det inte att dra några slutsatser om huruvida den probiotiska behandlingen påverkar risken för dessa sjukdomar hos de extremt för tidigt födda barnen, utan större studier behövs för att kunna svara på det.
– Den probiotiska behandlingen med Lactobacillus reuteri överlever i tarmen, trots att dessa extremt för tidigt födda barn behandlas med mycket bakteriedödande antibiotika. Dess positiva effekt på ökad mångfald i tarmfloran kan vara en mekanism bakom den fördelaktiga effekt av denna probiotika som visats i tidigare studier, säger Thomas Abrahamsson.
I dag används probiotika på allt fler neonatalavdelningar. Detta eftersom det anses finnas vetenskapligt stöd för att tillförsel av probiotika till för tidigt födda barn har fördelaktiga effekter och är säkert att använda.
Vetenskaplig artikel:
Effects of Lactobacillus reuteri DSM 17938 supplementation on the gut microbiota in extremely preterm infants in a randomised placebo-controlled trial, (Magalí Martí, Johanne E. Spreckels, Purnika Damindi Ranasinghe, Erik Wejryd, Giovanna Marchini, Eva Sverremark-Ekström, Maria C. Jenmalm och Thomas Abrahamsson), Cell Reports Medicine, 2021.
Kontakt:
Thomas Abrahamsson, docent, institutionen för biomedicinska och kliniska vetenskaper vid Linköpings universitet och överläkare på neonatalavdelningen vid H.K.H Kronprinsessan Victorias barn- och ungdomssjukhus, thomas.abrahamsson@liu.se
Magalí Martí Generó, förste forskningsingenjör, institutionen för biomedicinska och kliniska vetenskaper vid Linköpings universitet, magali.marti.genero@liu.se
Fotnot:
Studien har finansierats med stöd av bland annat Vetenskapsrådet, Lions forskningsfond mot folksjukdomar, Svenska sällskapet för medicinsk forskning, Svenska läkaresällskapet, Region Östergötland och BioGaia AB i Sverige. Probiotikadropparna och placebodropparna tillhandahölls av BioGaia AB.
