Fantasins roll i naturvetenskap och religion

I sin avhandling har Ingrid Malm Lindberg vid Uppsala universitet undersökt fantasins roll inom utövandet av religion och naturvetenskap, med speciellt fokus på synen på kunskap samt kreativa och meningsskapande funktioner. Ett av resultaten i studien är att det finns gemensamma mönster i hur företrädare för religion och naturvetenskap använder fantasi för att tolka världen eller hur man föreställer sig alternativa möjligheter.

– När fantasi används på ett sätt som tar oss bortom det mänskliga vetandets gränser så hjälper denna mentala kapacitet oss att fly undan världen, men när den används på ett informativt vis så bidrar den till att vi får kunskap om världen som den faktiskt är, förklarar Ingrid Malm Lindberg.

Skapar förklaringsmodeller

Hon pekar även på fantasins bidrag till en dynamisk rörelse mellan att se verkligheten genom en viss ”lins” (till exempel en naturvetenskaplig eller en religiös modell) och att se nya aspekter av, eller bortom, linsens ramverk. En annan likhet är att både naturvetenskaplig och religiös kreativitet använder sig av aktiv och passiv fantasi. Aktivt fantiserande kan till exempel ta sig uttryck i utformandet av en vetenskaplig modell eller att via fantasin transporteras in i ett rituellt universum. Passiv fantasi äger rum när individer kommer fram till kreativa lösningar i sitt omedvetna, utan att exakt veta var lösningen ”kom ifrån.”

Skillnad i syn på relationen till naturen

Samtidigt identifierar Ingrid Malm Lindberg väsentliga skillnader i hur företrädare för religion och naturvetenskap ”fantiserar.” Som exempel nämner hon tanken att religiös tro förutsätter ett dynamiskt samarbete med den omkringliggande världen, medan naturvetenskapen syftar till kontroll av naturen.

Istället för att tala om fantasi som ett enda fenomen, så lyfter många samtida forskare snarare fram bilden av ett träd med förgreningar som både hör ihop och sträcker sig åt olika håll. I avhandlingen beskriver Ingrid Malm Lindberg fantasin som ett vatten som vårt tänkande ”simmar omkring i”, och som kan ta sig varierade uttryck.

Is, vatten, imma, eller som i fantasins fall, inre mentala bilder, tankar kring (ännu ej realiserade) möjligheter, förmågan att komma på kreativa lösningar, och så vidare. För att peka på de olika typerna av fantasi använder hon sig därför av en uppdelning mellan sensorisk, propositionell, experientiell och kreativ fantasi.

Fem fenomen i båda världarna

Det teoretiska ramverket är hämtat från samtida medvetandefilosofi där samspelet mellan – snarare än den isolerade aktiveten hos – olika typer av mentala tillstånd lyfts fram. Dessa kategorier används på fem fenomen som återfinns i religiösa och naturvetenskapliga sammanhang: metaforer, modeller, tankeexperiment, aspekt perception och i religionens fall – ritualer. (Aspekt perception innebär att en individ ser nya aspekter i ett fenomen som hon redan känner till sedan tidigare, till exempel en bekant persons ansikte. Det kan också innebära att hon ser en mångtydig bild som en av de olika tolkningar av bilden som är möjlig.)

Visioner och eurekaupplevelser

– I min studie undersöker jag även fantasins roll i religiösa och naturvetenskapliga former av visualisering, och hur detta relaterar till religiösa visioner och Eureka-upplevelser när vetenskapsmän får en plötslig insikt om sitt forskningsområde, säger Ingrid Malm Lindberg.

Avhandling:

Kontakt:

Ingrid Malm Lindberg, doktor i religionsfilosofi, teologiska institutionen, Uppsala universitet, ingrid.malm.lindberg@teol.uu.se eller ingridsofiamalm@gmail.com