Långt kvar till jämställd akademisk karriär
Trots att Sverige är ett av världens mest jämställda länder är det fortfarande svårt att uppnå jämställdhet mellan könen när det kommer till att göra karriär i den akademiska världen. Traditioner, kulturer och strukturer är några faktorer som fördröjer utvecklingen.
Könsskillnaderna i akademiska karriärer kvarstår och de första åren verkar avgörande för utvecklingen av kvinnors akademiska forskarkarriärer. Det framkommer i en ny forskningsöversyn över nordisk forskning om jämställdhet i akademisk karriär, som Charlotte Silander vid Linnéuniversitetet har gjort ihop med tre forskarkollegor.
Det tar längre tid för kvinnor att bli professorer
Andelen kvinnliga professorer i Norden har ökat från 14 till 29 procent sedan början av 2000-talet. Utvecklingen har således gått framåt, även om det inom akademin fortfarande finns både traditioner, kulturer och strukturer som fördröjer utvecklingen.
I studien har forskarna gjort en översyn av befintlig forskning om genus och akademisk karriär i Norden, under åren 2003–2018. Totalt är det 74 artiklar från Web of Science (WoS) under den aktuella perioden som analyserats. Bland annat har de metodologiska och teoretiska synsätt som författarna använt i sin forskning granskats.
– Resultatet visar bland annat att publikationsmönster fortsätter att skilja sig åt mellan män och kvinnor. Män publicerar mer, även om skillnaderna tycks minska. Det tar också längre tid för kvinnor än för män att bli professorer och tillgång till nätverk är avgörande för karriären hos unga forskare av båda könen, säger Charlotte Silander, docent i statsvetenskap och lektor vid Linnéuniversitetets institution för pedagogik.
Kvalitativa metoder för kvinnor och kvantitativa för män
Unga män verkar ha bättre tillgång till nätverk än unga kvinnor, vilket tycks bidra med en kumulativ fördel. Den nyliberala universitetsmiljön tycks däremot ha en negativ effekt – eller åtminstone inte en positiv effekt – på jämställdheten inom akademin.
Resultaten visar också att det inom forskningsområdet finns ett samband mellan forskarens kön och vilken typ av forskning som bedrivs.
– Män genomför oftare bibliometriska kartläggningar av publikationsmönster och karriärvägar med kvantitativa metoder. Kvinnor väljer oftare att undersöka kvinnors erfarenheter av den akademiska världen och effekterna av NPM på jämställdhet i akademin genom främst kvalitativa metoder.
Vetenskaplig artikel:
Nordic research on gender equality in academic careers: a literature review, European Journal of Higher Education.
Kontakt:
Charlotte Silander, docent vid institutionen för didaktik och lärares praktik vid Linnéuniversitetet, charlotte.silander@lnu.se
Fotnot:
Övriga forskare och medförfattare till studien är; Leif Lindberg, Linnéuniversitetet, Ulla Riis, Uppsala universitet och Ulrika Haake, Umeå universitet.
