Bio-CCS-teknik för att fånga in och lagra koldioxid är kostsam. Aktörer inom branschen vill ha betalt. Redan 2022 ska ett statligt stödsystem vara i gång – som ger företag en fast summa per ton avskild och lagrad koldioxid.
I Sverige finns det stora möjligheter att fånga in och lagra koldioxid, så kallad bio-CCS, vid biobränsleeldade kraftvärmeverk och pappersbruk. Utmaningen är att det är kostsamt och att företag i dagsläget inte tjänar något på det.
Regeringen har därför gett Energimyndigheten i uppdrag att sjösätta ett statsfinansierat stödsystem för bio-CCS med start 2022.
– Det finns en stark drivkraft hos olika aktörer vad gäller bio-CCS just nu, som ett stödsystem kan fånga upp. Men vissa saker behöver lösas. Exempelvis att anläggningar för koldioxidlagring kräver långsiktig finansiering, i statsbudgeten saknas en tradition av att skriva kontrakt för långsiktiga stöd, säger Mathias Fridahl, universitetslektor vid Linköpings universitet som undersökt vad de olika aktörerna inom bio-CCS (näringsliv, nationell förvaltning och politik) ser på ett nytt stödsystem.
Lägst pris för Bio-CCS vinner
Undersökningen visar att aktörerna vill att det statliga stödet ska bygga på så kallad omvänd auktion. Detta har också varit Energimyndighetens förslag.
Omvänd auktion är, som namnet antyder, en slags omvänd budgivning, där företag anger hur mycket de vill ha betalt för att fånga in och lagra koldioxid från biobränslen. De lägsta buden vinner auktionen och får sedan en fast summa per ton avskild och lagrad koldioxid.
Bland företagen i rapporten finns det ett stort intresse att bygga anläggningar för bio-CCS och att delta i en auktion redan 2022. Det betyder att om stödsystemet sjösätts 2022, som regeringen föreslagit, skulle de första anläggningarna kunna vara i drift år 2025–2026.
Rapporten visar också att företagen uppskattar att kostnaderna för bio-CCS blir mycket högre än vad tidigare studier visat. Företagen uppskattar kostnaden till mellan 1000 och 2000 kronor per ton koldioxid. Transport och lagring, som utgör en betydande del av totalkostnaden, bidrar dock till stor osäkerhet i kalkylerna.
Sälja klimatkompensation
Företagen är också intresserade av kompletterande intäktskällor från bio-CCS, exempelvis genom att sälja klimatkompensation.
Läs också: Tiden ute för klimatkompensation
Rapportförfattarna menar att resultaten pekar på några viktiga faktorer för hur stödsystemet bör utformas. Bland annat att en relativt stor auktion kan bli möjlig redan 2022 och en uppföljande 2026.
– Regeringen behöver också klargöra vem som äger utsläppsutrymmet, staten eller företagen. Att låta företagen äga minusutsläppen kan sänka kostnaden för staten, men kan också påverka statens möjlighet att använda bio-CCS för att uppfylla svenska klimatmål, säger Mathias Fridahl.
Vad är bio-CCS och negativa utsläpp?
När växter växer suger de upp koldioxid ur atmosfären och lagrar den i sin biomassa. Om biomassan sen förbränns som biobränsle (förnybart bränsle) återförs den bundna koldioxiden till atmosfären.
Bio-CCS innebär att koldioxid från förnybara bränslen avskiljs, fångas in och lagras i berggrunden eller under havsbotten. Det kan handla om koldioxid från eill exempel etanolfabriker, pappersmassabruk eller bioeldade kraftverk.
Bio-CCS anses vara viktig teknik för att få så kallade negativa koldioxidutsläpp. Negativa utsläpp handlar om att på olika vis suga upp, samla in eller på annat sätt ta hand om koldioxid som redan finns i luften, för att minska mängden.
Energimyndigheten presenterar sin slutrapport om ett statsfinansierat stödsystem för bio-CCS den 15 november 2021, med en mer detaljerad utformning kring stöden.
Rapport:
Aktörspreferenser i design av ett stödsystem för bio-CCS (Mathias Fridahl, Liv Lundberg (2021)) Linköping: Linköpings universitet och RISE.
Kontakt:
Mathias Fridahl, Linköpings universitet, mathias.fridahl@liu.se
Liv Lundberg, RISE, liv.lundberg@ri.se
