Beslutsförmåga hos unga kopplas till social förmåga
Hög beslutsskärpa är kopplat till god social förmåga, enligt en ny studie från bland annat Karolinska Institutet.
Forskarna vid Karolinska Institutet och UCL har identifierat en allmän faktor som påverkar unga människors beslutsförmåga, oberoende av IQ. De har valt att kalla den allmänna beslutsförmågan, som ligger till grund för flera typer av beslutsfattande, för ”decision acuity”, ungefär beslutsskärpa.
– Människor med högre beslutsskärpa fattar inte alltid de bästa besluten, men de tar specifika beslut på ett konsekvent sätt. Låg beslutsskärpa är förknippad med sämre sociala förmågor och kan kopplas till symtom på psykiska ohälsa, säger studiens korresponderande författare Michael Moutoussis, forskare vid Max Planck UCL Centre for Computational Psychiatry & Ageing Research och Wellcome Centre for Human Neuroimaging, UCL Queen Square Institute of Neurology.
Högre beslutsskärpa hos äldre ungdomar
Studien omfattade 830 ungdomar i åldrarna 14–24 år som fick genomföra en rad beslutsfattande uppgifter kopplade till aspekter som risktagande, förtroende för andra människor och känslighet för vinster och förluster. Totalt 32 olika mått sammanfördes för att avgöra individens beslutsskärpa, som visade sig vara oberoende av IQ. Beslutsskärpan var högre hos de äldre ungdomarna och ökade med föräldrarnas utbildning. Dessutom var beslutsskärpan stabil över tid bland de deltagare som gjorde om samma tester 18 månader senare.
295 av deltagarna genomgick också hjärnavbildning med MR-kamera. Forskarna såg då ett samband mellan beslutsskärpa och funktionella kopplingar mellan många hjärnregioner, inklusive flera områden som tidigare har kopplats till beslutsfattande. I uppföljningen 18 månader senare kunde resultaten upprepas.
Kan påverka mer komplexa beslut
– Även om studiedeltagarna utförde enkla beslutsuppgifter tror vi att beslutsskärpa på samma vis kan påverka mer komplexa beslut, eftersom det handlar om hur långt in i framtiden människor tänker och hur impulsiva eller tillitsfulla de är, säger Marc Guitart-Masip, delad sisteförfattare som arbetat med studien på Karolinska Institutet tillsammans med Benjamín Garzón, båda vid institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle.
Vetenskaplig artikel:
Decision-making ability, psychopathology, and brain connectivity, (Michael Moutoussis, Benjamín Garzón, Sharon Neufeld, Dominik R. Bach, Francesco Rigoli, Ian Goodyer, Edward Bullmore, NSPN Consortium, Marc Guitart-Masip, Raymond J. Dolan), Neuron, online 20 maj 2021
Fotnot: Forskningen finansierades av Wellcome Trust , Vetenskapsrådet, Europeiska forskningsrådet och National Institute for Health Research (NIHR) UCLH Biomedical Research Center. Inga intressekonflikter uppges.
Kontakt:
Marc Guitart-Masip, forskare vid Karolinska institutet, marc.guitart-masip@ki.se
