Könsblandade grupper i lumpen påverkar attityder
Manliga soldater som fick tjänstgöra tillsammans med kvinnliga dito under lumpens första åtta veckor blev mer positivt inställda till jämställdhet och könsmixade gruppers produktivitet – men effekterna blev inte långvariga.
Den slutsatsen drar forskare från Stockholms universitet, University of California at San Diego och Frischsenteret i Oslo som genomfört en studie tillsammans med den norska militären där olika gruppkonstellationer studerades.
Intensiv exponering kan förändra fördomar
– Det finns en teori inom socialpsykologin som menar att fördomar och övertygelser hos en dominerande grupp kan förändras till det bättre genom en intensiv exponering för medlemmar från en minoritetsgrupp, säger Dan-Olof Rooth, professor i nationalekonomi vid Institutet för social forskning (SOFI) på Stockholms universitet och en av forskarna bakom studien.
För att testa teorin utformade forskarna fältexperiment tillsammans med den norska militären. Slumpmässigt placerades kvinnor i grupper som traditionellt varit enbart manliga. Denna gruppindelning varade under hela grundutbildningen om åtta veckor och innebar att det i vissa grupper var två kvinnliga soldater och fyra manliga, och i andra sex manliga soldater. Forskarna studerade soldaternas attityder till jämställhet och könsmixade gruppers produktivitet med hjälp av enkätfrågor vid tre tillfällen: före, direkt efter och sex månader efter grundutbildningen. Man använde också registerdata för att se vilka utbildning- och yrkesval individerna gjorde efter militärtjänsten.
– Vi såg att de manliga soldater som ingått i en könsmixad grupp hade mer positiva attityder till jämställdhet och könsmixade gruppers produktivitet efter grundutbildningen jämfört med de manliga soldater som tjänstgjort i en grupp med enbart manliga rekryter, säger Dan-Olof Rooth.
Långsiktighet krävs för att bibehålla attityder
När de manliga soldaterna sedan skulle välja inriktning på sin fortsatta tjänstgöring efter grundutbildningen valde de som haft kvinnor i sin grupp inriktningar med en högre andel kvinnor jämfört med övriga soldater.
– Efter grundutbildningen avslutades experimentet och män och kvinnor mixades upp i nya större grupper baserat på inriktning. En naturlig fråga är om de kortsiktiga förändringarna i könsattityder efter grundutbildningen kvarstod på längre sikt. Vi fann att så inte var fallet, utan båda gruppernas könsattityder var nu på en jämförbar nivå, säger Dan-Olof Rooth.
Utöver detta såg forskarna heller ingen skillnad mellan grupperna vad gäller andelen kvinnor i de utbildningar och yrken som de valde efter militärtjänstgöringen.
– Resultatet ska inte tolkas som att integration inte kan förändra attityder och val på längre sikt. Istället antyder den skarpa kontrasten mellan resultaten på kort och lång sikt att för att upprätthålla förändrade attityder och beteenden måste de blandade grupperna sannolikt bibehållas under en längre period. Och vår kontext, den norska militären, är ett exempel på en extremt mansdominerad miljö, där attityder kan vara extra svåra att förändra mer permanent utan en fortsatt exponering, säger Dan-Olof Rooth.
Skadar inte männens prestationer och orsakar inte missnöje
Forskarna hoppas nu att frågan om kvinnor inom militären, som i många länder varit känslig, ska få ett bättre kunskapsunderlag.
– Politiker i flertalet länder har hävdat att tillåta kvinnor i militären kommer skada prestationer och orsaka missnöje bland manliga rekryter. Vi hittar inget stöd för detta påstående då manliga soldaters prestationer och tillfredsställelse med militärtjänsten inte påverkas alls av att tjänstgöra med kvinnliga soldater, avslutar Dan-Olof Rooth.
Så gjordes studien:
Studien baseras på information från cirka 500 soldater fördelade på 153 grupper, varav 57 grupper bestod av en mix av manliga och kvinnliga soldater.
Den norska militären har använt sig av könsmixade grupper i lumpen sedan 2010. Denna studie fick 2014 militärens tillåtelse att slumpmässigt fördela rekryterna vid norska Brigad Nord (armén) till enbart manliga respektive könsmixade grupper under grundutbildningens åtta veckor. Militären använder sig under grundutbildningen av mindre grupper om sex soldater som under dagen genomför övningar som en enhet, men efter dagens slut även delar sovsal.
Rekryterna fick första dagen innan indelningen i grupper besvara en enkät om cirka 100 frågor, där merparten utgjordes av militärens frågor men även forskarnas frågor kring könsattityder. Rekryterna fick sedan besvara samma enkät direkt efter grundutbildningen och därefter ännu en gång sex månader senare.
I enkäten fanns frågor om inställningen till könsmixade gruppers produktivitet och om synen på uppdelning av hushållsarbete mellan män och kvinnor. Den tydligaste effekten såg forskarna på attityden gentemot mixade gruppers produktivitet.
Utöver enkäten innehåller studien uppgifter om betyg för militärtjänstgöringen samt könsandelen på den inriktning soldaten valde för sin fortsatta tjänstgöring och på de utbildning- och yrkesval individerna gjorde efter militärtjänsten.
Vetenskaplig artikel:
Does Integration Change Gender Attitudes? The Effect of Randomly Assigning Women to Traditionally Male Teams, (Gordon B Dahl, Andreas Kotsadam, Dan-Olof Rooth), The Quarterly Journal of Economics.
Kontakt:
Dan-Olof Rooth, Professor i nationalekonomi, Institutet för social forskning (SOFI) vid Stockholms universitet, dan-olof.rooth@sofi.su.se
Artikeln var först publicerad som nyhet på Stockholms universitets hemsida.
