Skollunch infördes stegvis från mitten av fyrtiotalet. De elever som fick skolmat hela skoltiden blev längre, studerade mer och fick högre inkomst, visar forskning.
Skolmaten ger inte bara mättnad för stunden. Skollunchprogram har betydande långsiktiga fördelar för elevernas utbildning, allmänna hälsa och livstidsinkomst, visar forskare i nationalekonomi och medicin i en studie, publicerad i The Review of Economic Studies
– I dag tar vi kanske skolmaten i skolan för given. Men faktum är att det var en mycket medveten satsning när Sverige införde gratis skolmat en gång i tiden. Maten skulle vara varm och näringsriktig, i stället för de smörgåsar som barnen fick med sig till skolan. Men påverkade den nya skolmaten elevernas välmående ur ett långsiktigt perspektiv? Det ville vi ta reda på, säger Petter Lundborg, professor i nationalekonomi på Ekonomihögskolan vid Lunds universitet.
Sverige, Finland och Estland serverar sedan lång tid tillbaka gratis skolmat, till skillnad från grannländerna Norge och Danmark, där var och en får ta med sig sin egen lunch. I andra länder, som i USA och Storbritannien, erbjuds fattiga elever skolmat, medan övriga elever får betala själva.
Blev en centimeter längre
Trots de stora potentiella vinsterna med skolmåltidsprogram av olika slag, och trots att de funnits sedan 1940-talet i olika former i Finland, Sverige, Storbritannien och USA, har det varit svårt att utvärdera sådana program. Kritiker har också ifrågasatt kvaliteten på de måltider som serveras.
– Vår studie visar att övergripande insatser som ger barn och unga i skolåldern näringsrika måltider kan ses som en långsiktig investering. Med andra ord: att gemensamt se till att barn äter bra, lönar sig även längre fram i livet vad gäller hälsa, utbildning och inkomster, säger Dan-Olof Rooth, professor i nationalekonomi på Institutet för social forskning (SOFI) vid Stockholms universitet.
Studien visar bland annat att både pojkar och flickor som tog del av skolmåltidsprogrammet under hela sin skolgång blev längre än de som inte hade tillgång till programmet, vilket tyder på vikten av näringsriktiga måltider. Elever som fick skolmat under hela grundskolans nio år blev nästan 1 cm längre, utbildade sig längre och gick oftare på universitet jämfört med elever utan tillgång till programmet.
Skolmatsreformen i Sverige
1946 började den svenska regeringen erbjuda statliga bidrag till kommuner som införde gratis skolmat i grundskolan. Med bidraget kom även strikta näringsnormer för de måltider som serverades, vad gäller bland annat proteinmängd, vitaminer och fetthalt. Måltiden skulle ge en tredjedel av det dagliga kaloribehovet.
Programmet kom till eftersom att det fanns en oro över kvaliteten på den mat som svenskarna åt. Det fanns farhågor om undernäring, på grund av brist på näringskunskap i kombination med ohälsosamma matvanor. Undersökningar visade att barn ofta åt vitt bröd och kaffe, te eller varm choklad till frukost. Barn på landet med lång väg hem, åt oftast kall medhavd mat (som mjölk och smörgåsar) som lunch i skolan. De politiska besluten kom därför att inkludera krav på att skolan skulle servera varm, näringsriktig mat till eleverna.
Statsbidragen för skolluncher togs bort 1967 men då hade i princip alla kommuner infört fria skolmåltider. 1970 fanns skolmåltiderna i alla kommuner och har funnits sedan dess, även om en lag 1997 gjorde det tvingande.
Högre inkomst under livet
Men viktigast är resultaten gällande livstidsinkomst. Forskarna kan nämligen visa att skolmaten gav betydande långsiktiga fördelar, där elever som fick skolluncher under hela grundskoleperioden fick tre procent högre livstidsinkomst jämfört med de som blev utan.
– Vi ser också en del intressanta olikheter i effekterna, där barn från fattiga hushåll gynnas mest, även om barn från alla hushåll gynnas i viss utsträckning. Elever från fattiga familjer har sex procent högre livstidsinkomst och elever från de andra hushållen har ungefär två procent högre livstidsinkomst. Reformen gynnade alltså alla elever, från såväl fattiga som rika familjer, säger Petter Lundborg.
Resultaten hänger ihop: eleverna åt bra mat i skolan, de blev längre och skaffade sig mer utbildning, vilket kan förklara en stor del av varför de fick en bättre inkomst genom livet. Forskarna fann dock inga långsiktiga effekter på dödlighet, sjuklighet eller sjukfrånvaro.
Men, effekter av skolmåltidsprogram kan också uppstå genom faktorer som inte har med näring att göra. Därför samlade forskarna även in data om skolfrånvaro från kommunarkiv i Sverige. Forskarnas analys visar att införandet av skollunchprogrammet inte ledde till några förändringar i skolnärvaro, som redan var hög innan skolmåltiderna infördes.
Bättre rustade för studier
– En rimlig tolkning av våra resultat är att eleverna blev bättre rustade att ta till sig skolundervisningen när de åt en näringsrik lunch. Det överensstämmer med en tidigare studie, där man fann att testresultaten bland elvaåringar ökade redan under det första året efter införandet av näringsrika skolmåltider i samband med Jamie Oliver-kampanjen i Storbritannien, säger Dan-Olof Rooth.
Petter Lundborg och Dan-Olof Rooth – som genomfört studien tillsammans med läkaren Jesper Alex-Petersen – menar att deras resultat är relevanta för många västländer i dag, även om det svenska skollunchprogrammet rullades ut under 1950- och 1960-talen. Programmet infördes i ett rikt land, där skolbarn inte saknade mat på bordet, men där föräldrarna saknade kunskap om hälsosamma matvanor. Reformen gjorde skolmaten näringsriktig och lika för alla.
– Det är av betydelse för många länder än i dag, eftersom att skolmåltiderna och deras näringsinnehåll – samt varande eller icke varande – är en ständigt återkommande fråga. Våra resultat visar betydande långsiktiga ekonomiska fördelar med den svenska skolmaten. Den ger mycket ’bang for the buck’ – det är ytterst välinvesterade pengar, säger Petter Lundborg.
Så gjordes studien
Forskarna ville ta reda på vilken långsiktig effekt som satsningen på skolmåltiden fick. För att ta reda på det, studerade de nyligen insamlade historiska data om det gradvisa genomförandet av skolmåltider i 265 svenska kommuner mellan åren 1959 och 1969. Forskarna valde det årsintervallet eftersom det saknas information om startår för kommuner som införde programmet innan 1959. Övriga kommuner (över 700 stycken vid den tidpunkten) hade redan infört programmet innan 1959.
Forskarna kopplade dessa historiska data till administrativa register som täcker befolkningen sett till grundskolelever; cirka 1,5 miljoner elever födda 1942–1965. De uppskattade skollunchernas inverkan på en rad olika demografiska faktorer, med hjälp av register för inkomst, utbildning och militär tjänstgöring, liksom sjukhusvistelser, födelseår och dödlighet med mera. Livstidsinkomsten beräknas genom att summera årsinkomsten mellan 1968 och 2011 med hjälp av det svenska inkomst- och skatteregistret.
Vetenskaplig artikel:
Long-term effects of Childhood Nutrition: Evidence from a School Lunch Reform. The Review of Economic Studies.
Kontakt:
Dan-Olof Rooth, professor i nationalekonomi, Institutet för social forskning (SOFI) vid Stockholms universitet, dan-olof.rooth@sofi.su.se
Petter Lundborg, Professor i nationalekonomi, Ekonomihögskolan vid Lunds universitet, petter.lundborg@nek.lu.se
