Elever i förorten är positiva till utbildning – och håller på sin skola. De beskriver en stark gemenskap och tillhörighet till skolan, samtidigt som de är kritiska till hur skolan oftast framställs i media.
Under ett helt läsår följde doktoranden Jonas Lindbäck eleverna i åttan och nian på en högstadieskola i en socioekonomiskt utsatt stadsdel i Göteborg. Han var med på deras lektioner, pratade med eleverna på rasterna, åt lunch i bamba, var med dem efter skolan, samt intervjuade dem och deras lärare.
– Uppväxtvillkoren skiljer sig markant åt mellan olika delar av Göteborg. Det gäller inte minst skolgången. Vi har en bristande likvärdighet med ökande skillnader mellan skolor. Jag ville undersöka hur eleverna i en skola med låga resultat förhåller sig till sin skola, utbildning och den plats där de bor, säger Jonas Lindbäck.
Positiva till skola och utbildning
I media framställs förortsskolor ofta negativt: lokalerna beskrivs som slitna, eleverna stökiga och resultaten låga. Eleverna är också medvetna om att deras stadsdel och skola anses sämre och att vissa ser ner på dem som elever.
– Men det är inte så att eleverna okritiskt reproducerar bilden av sin skola. Tvärtom är de väldigt positiva till sin skola. De lyfter fram den starka gemenskap och sammanhållning som finns på skolan, och de förtroendefulla relationerna de har till sina lärare. Det är tydligt att skolan är en viktig plats och det är vanligt att högstadieeleverna längtar tillbaka till den under loven. I vissa fall är skolan en fristad från en jobbig vardag.
Vill vara i skolan
En liknande positiv grundinställning finns till lärande och utbildning.
– Eleverna vill vara i skolan. De vill lära sig och få bra betyg. Många av eleverna säger att de ser hur slitsamma och underbetalda jobb deras föräldrar har och att de inte vill gå i deras fotspår.
Under det läsår då Jonas Lindbäck befann sig på skolan blossade en gängkonflikt upp i stadsdelen. Det påverkade eleverna.
Tar avstånd från kriminalitet
– Det var flera skjutningar vilket blev kännbart i skolan. Eleverna tog avstånd från det, det fanns ingen lockelse i det kriminella livet alls. Att inte hamna i kriminalitet och att inte gå föräldrarnas fotspår var två saker som motiverade eleverna att få betyg och plugga vidare.
Men för många är det svårt att leva upp till ambitionerna. En stor del av eleverna i den aktuella skolan lämnar högstadiet utan gymnasiebehörighet.
– En del har en negativ uppfattning om sig själva som elever. De tror sig inte kunna få bra betyg. På det sättet gör de skolmisslyckandet till sitt eget. Men det finns också de som säger att de med stöd av lärare och klasskompisar har brutit med bilden av sig själva som en stökig och dålig elev, och så finns det de som alltid har varit oerhört ambitiösa och motiverade.
Lärarna kritiska till brister i skolan
Jonas Lindbäck intervjuade även lärare. De lyfte upp den starka sammanhållningen.
– Många säger att jobbet ger dem mycket men också kräver mycket. Det ställer höga krav på professionalism, men också på socialt och emotionellt engagemang. De anser även att de inte får rätt förutsättningar och att det finns brister i ledning och organisation.
Jonas Lindbäck deltar nu i forskningsprojektet Mellan resignation och framtidstro som bland annat ska undersöka hur skolungdomar i förorten ser på sig och vilket stöd de behöver.
Avhandling:
Värsta bästa skolan – Om unga i förorten och segregation i skolan
Kontakt:
Jonas Lindbäck, doktorand i barn- och ungdomsvetenskap, jonas.lindback@gu.se
