Sedan 2005 har riktlinjerna för vård av medvetslösa hjärtstoppspatienter varit att kyla ned kroppstemperaturen till 33 grader. En ny studie med 1900 patienter visar att behandlingen inte gör att fler patienter överlever.
– Resultaten kommer att påverka riktlinjerna för intensivvård i hela världen, säger Niklas Nielsen, forskare vid Lunds universitet och intensivvårdsöverläkare vid Helsingborgs lasarett, som lett studien.
I början av 2000-talet visade två studier i New England Journal of Medicine att nedkylning av medvetslösa hjärtstoppspatienter kraftigt förbättrade patienternas överlevnad. Studierna ändrade rådande behandlingspraxis och ledde till att nya riktlinjer infördes runt om i världen.
De vetenskapliga beläggen för riktlinjerna ansågs dock av många, som svaga. Och det var därför som en stor internationell, randomiserad klinisk prövning inleddes, under ledning av forskare vid Lunds universitet och Skånes universitetssjukvård.
Ingen minskad dödlighet
Resultaten av den omfattande TTM2-studien (Targeted Temperature Management) som nu publiceras i New England Journal of Medicine, visar att nedkylning inte minskar dödligheten hos medvetslösa patienter med misstänkt hjärtstillestånd.
– Det är viktigt att ställa höga krav på kliniska studier, dels för att avgöra vad som ska införas i vården, dels för att utmana de insatser vi idag redan använder – för att säkerställa att vi gör rätt och att vården är evidensbaserad.
– Resultaten vi ser tyder starkt på att man bör rekommendera normaltemperatur, inte nedkylning, säger Niklas Nielsen, intensivvårdsläkare vid Helsingborgs lasarett och forskare vid Lunds universitet.
Så gick studien till:
Totalt ingick 1900 vuxna patienter som drabbats av hjärtstillestånd och som var medvetslösa då de kom in akut till sjukhus. Sammanlagt ingick 61 sjukhus runt om i världen och den del av studien som nu publiceras pågick mellan november 2017 och januari 2020. De patienter som ingått i studien hade fått oväntat hjärtstillestånd utanför sjukhus, i hemmet eller ute i samhället.
Patienterna randomiserades (slumpades) till två grupper när de inkom till sjukhus. I den ena gruppen kyldes patienterna ned enligt rådande riktlinjer till 33 grader, en temperatur som bibehölls under 28 timmar. I den andra följde man patientens kroppstemperatur, och de patienter som utvecklade feber (ungefär hälften av deltagarna i gruppen) behandlades med samma metod för temperaturkontroll men hölls vid en normaltemperatur.
Forskarna följde upp hur överlevnaden såg ut sex månader efter att patienterna fått vård för hjärtstillestånd. De har då även undersökt hur de överlevande patienternas funktion i vardagen påverkats.
Ökad risk för arytmi
1850 patienter ingick i överlevnadsanalysen (36 patienter avböjde att ingå i studien och det saknas data om 11 deltagare – 6 i nedkylningsgruppen och 5 i den andra gruppen)
Sex månader efter att patienterna drabbats av hjärtstilleståndet hade totalt 465 av 925 deltagare i den grupp som nedkyldes avlidit, vilket motsvarar cirka 50 procent. I gruppen som inte kyldes ned hade 446 av 925 dött, vilket motsvarar 48 procent. Forskarna såg en något ökad risk för påverkan på blodcirkulationen, så kallad arytmi, i den grupp som behandlades med nedkylning.
När man studerade patienternas möjlighet att fungera i vardagen (funktionellt status) ingick 1747 patienter i den analysen. I gruppen som kyldes ned hade 488 av 881 (55 %) antingen avlidit eller hade en svår funktionspåverkan vid 6 månader, vilket kan jämföras med 479 av 866 (55%) i den grupp som inte kyldes ned.
Fick söka upp patienter
– Eftersom det är en stor studie som involverar många sjukhus i olika länder så har uppföljningen sex månader efter hjärtstoppet varit en logistisk utmaning. Det är ett gediget arbete som lagts på att få in data om patienterna. Ibland har det inneburit att något fått åka hem till patienten, vissa patienter har flyttat och några drabbades av hjärtstopp i ett annat land än deras hemland, säger Gisela Lilja, forskare vid Lunds universitet och chefsarbetsterapeut vid Skånes universitetssjukhus, som koordinerat uppföljningen i studien.
– Resultaten är viktiga men inte oväntade. Under 20 års tid har vi gjort och trott på dessa insatser som vi nu ser inte gör skillnad i överlevnad. Nu kan man lägga resurserna på annat, och prioritera andra saker i akutskedet av hjärtstopp, säger Josef Dankiewicz, forskare vid Lunds universitet och ST-läkare vid Skånes universitetssjukhus och försteförfattare till studien.
Forskarna planerar nu att analysera patientunderlaget vidare för att få mer kunskap om vilka som drabbas samt lära sig mer om detaljer kring återhämtningen efter hjärtstopp.
Mer om TTM2-studien
TTM2-Studien (Targeted Temperature Management), som letts av forskare verksamma vid Lunds universitet samt Helsingborgs lasarett och Skånes universitetssjukhus tillsammans med en internationell styrgrupp, är den hittills största inom intensivvårdssammanhang på hjärtstopp och har drivits som ett internationellt projekt där forskare och läkare från 61 sjukhus i 14 länder medverkat.
I Sverige har sjukhus i Region Skåne, Västra Götaland, Halland, Östergötland, samt Karlstad, Stockholm, Uppsala och Örebro deltagit. TTM2 är en uppföljning av TTM1-studien i New England Journal of Medicine från 2013, och som har citerats närmare 1700 gånger. I den förra studien ingick 950 patienter och forskarna såg att det inte var en fördel att kyla ned patienter till 33 grader jämfört med att hålla kroppstemperaturen vid 36 grader.
Vetenskaplig artikel:
Hypothermia versus Normothermia after Out-of-Hospital Cardiac Arrest. New England Journal of Medicine.
Kontakt:
Niklas Nielsen, forskare vid Centrum för hjärtstopp, Lunds universitet och överläkare på Helsingborgs lasarett, Skånes universitetssjukvård, niklas.nielsen@med.lu.se
