För enklare hantering har saltet pressats samman till små runda pelletter. Bild: Lovisa Waldner
Artikel från Lunds universitet

Den här artikeln bygger på ett pressmeddelande. Läs om hur redaktionen jobbar.

Dagens alternativ för att mäta hälsoriskerna med strålning, med dosimetrar, är oftast dyra och komplicerade. Forskning visar att det går lika bra med hushållssalt.

Enkla och billiga pellets av salt kan enkelt mäta stråldoser vid ofrivillig exponering, och kan även användas inom sjukvården och kärnkraftsindustrin. När saltet pressas samman till pellets förenklas hanteringen och dess egenskaper att mäta strålning förbättras. 102 olika undersökta hushållssalter från 47 länder har visat sig vara lämpliga att använda för att mäta eller beräkna strålning, visar en avhandling vid Lunds universitet.

Dagens alternativ för att mäta stråldoser med så kallade dosimetrar är oftast dyra och komplicerade. I Sverige är tillgången till dosimetrar centraliserad eller hanteras av privata företag, vilket gör det dyrt att tillhandahålla individuella dosimetrar. Att hushållssalt (natriumklorid) är känsligt för joniserande strålning och kan användas för att uppskatta stråldoser vet man sedan tidigare.

– Vanligt hushållssalt är billigt och erbjuder ett enkelt och tillgängligt komplement för att snabbt mäta stråldoser på individer eller i en omgivning. Särskilt användbar kan metoden vara i länder med begränsad tillgång till de dyra kommersiella alternativen, och även i Sverige kan den fungera som ett mer tillgängligt komplement, säger Lovisa Waldner, sjukhusfysiker och doktorand knuten till forskargruppen medicinsk strålningsfysik vid institutionen för translationell medicin, Lunds universitet.

Mäter hur farlig strålningen är

Dosimeter, stråldosmätare eller dosmeter är ett instrument som anger hur stor stråldos någon blivit utsatt för, och en uppskattning av hur farlig bestrålningen är för hälsan. Joniserande strålning är ett samlingsnamn för strålning som slår ut elektroner ur atomer som den kolliderar med, vilket förvandlar atomerna till joner. Joniserande strålning är antingen elektromagnetisk strålning (ultraviolett, röntgen-, och gammastrålning) eller partikelstrålning (alfa- , beta-, och neutronstrålning).

Joniserad strålning kan gör dig sjuk

All exponering av joniserande strålning ökar risken för framtida hälsoproblem, till exempel cancer. För yrkesverksamma med joniserande strålning på till exempel sjukhus och inom kärnkraftsindustrin finns därför behov av strålskydd och stråldosmätningar för att undvika negativa hälsoeffekter.

För att kontrollera att individernas exponering håller sig inom lagstadgade dosgränser övervakas all personal som arbetar med strålning med dosimetrar. Lovisa Waldner menar att vi ständigt behöver kunna uppskatta stråldoser på bättre och effektivare sätt utöver de kommersiella alternativ som finns i dag.

– Oavsett om det handlar om människor som blivit exponerade för joniserande strålning vid en olycka med radioaktiva ämnen eller för att mäta stråldoser på ett sjukhus skulle vår metod på sikt kunna förbättra strålskyddet, och strålningsmiljön skulle bli säkrare för både personal och patienter.

Mäter riskerna innan strålning

Lovisa Waldner använde sig av metoden optisk stimulerad luminiscens (OSL) för att testa och mäta stråldoser. Mättekniken optisk stimulerad luminiscens innebär att ta hjälp av blått ljus från lysdioder för att bestämma stråldosen, och har tidigare använts för tillämpningar inom retrospektiv dosimetri där stråldoser uppskattas efter en bestrålning.

I avhandlingen har saltpellets fokuserat på att mäta prospektiva, eller planerade, exponeringar. Vid prospektiva mätningar placeras dosimetern ut i förväg, innan strålningsexponeringen, på en plats eller en person där man vill uppskatta en stråldos.

När forskarna mäter stråldoser vill de ha samma respons vid varje mätning oavsett energier, och för att minska osäkerheten vid avläsning kalibrerades varje saltpellet individuellt med ett optimerat utläsningsprotokoll. Dock finns just nu ett begränsat antal avläsningsenheter, menar Lovisa Waldner.

– Så länge saltet har förberetts innan exponeringen visas goda dosimetriska egenskaper för saltpelletter. Vi kunde även se att signalen i saltet vi testade var stabil och behölls över tid, i minst en månad. Pelletternas egenskaper visar sig ha goda förutsättningar för att genomföra långa och kontinuerliga mätningar eller mätningar med fördröjning mellan bestrålning och utläsning av signalen, även vid mycket låga stråldoser, säger Lovisa Waldner.

Strålningsdetektor med hushållssalt

I sitt avhandlingsarbete har Lovisa Waldner tagit fram en egen strålningsdetektor med hushållsalt. För att förenkla hanteringen har saltet pressats samman till små runda pelletter. Resultaten visade att pelletternas egenskaper lämpar sig bra för dosimetri i strålutsatta miljöer som sjukhus och forskarna tror att de även skulle fungera väl inom kärnkraftsindustrin. Avhandlingen undersökte dessutom 102 olika salter som samlats in från olika delar av världen som alla bekräftades vara lämpliga för att mäta stråldoser, oavsett om de hade tillsatser som jod och antiklumpmedel eller om det var ett berg- eller havssalt.

Avhandling:

Optically Stimulated Luminescence Dosimetry with NaCl Pellets – Dosimetry for prospective applications 

Kontakt

Lovisa Waldner, doktorand vid institutionen för translationell medicin (medicinsk strålningsfysik, Lunds universitet, och sjukhusfysiker på Skånes universitetssjukhus, lovisa.waldner@med.lu.se.

Nyhetsbrev med aktuell forskning

Visste du att robotar som ser en i ögonen är lättare att snacka med? Missa ingen ny forskning, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Jag vill prenumerera