Ungdomar klarar pandemins restriktioner oväntat bra

I en ny internationell studie har över 5 000 ungdomar i fem länder tillfrågats hur de har klarat av restriktionerna under covid-19. Svaren överraskar forskarna:

– Resultatet visar att farhågorna och varningarna om de allvarliga negativa konsekvenserna för psykisk hälsa, riskbeteenden och utsatthet på grund av de strikta covid-19-restriktionerna inte fanns hos majoriteten av ungdomarna, säger Nóra Kerekes, professor i medicinsk vetenskap med inriktning psykiatri, på Högskolan Väst och ansvarig för studien.

Studien bygger på data som samlades in hösten 2020 med syfte att mäta långvariga covid-19-restriktioners påverkan på ungdomars mående och psykosociala funktion. Ungdomarna som svarat på en enkät är mellan 15–19 år och finns förutom i Sverige också i USA, Vietnam, Serbien och Marocko. Enkäten var omfattande och alla data håller nu på att analyseras utifrån olika perspektiv. En första vetenskaplig publikation är gjord som visar den globala bilden och forskarna kan se några utmärkande resultat.

Vana att umgås via sociala medier

– Det är ju den så kallade Generation Z som vi undersökt. De har vuxit upp med sociala medier i sin vardag och är vana att umgås via dem. På så sätt är de rustade för att klara denna anpassning till fysisk isolering och kände sig kanske därför inte lika socialt isolerade som förväntat. Det kan vara en tänkbar förklaring till resultatet, säger Nóra Kerekes.

Resultatet visar att en betydande andel av ungdomarna rapporterade att de lagt mindre tid på skolarbetet, att vistas utomhus och att träffa vänner (”in real life”) men samtidigt ökad tid för att göra saker som de inte hade tid med innan, och mer tid på att använda sociala medier för att hålla kontakten. Ett oväntat resultat var att en tredjedel av ungdomarna ökade mängden fysisk aktivitet och kände att de hade mer kontroll över sitt liv under pandemin.

Ungdomarna använde mindre alkohol men mer läkemedel

Majoriteten av ungdomarna ändrade inte sitt riskbeteende och rapporterade inte förvärrad psykisk hälsa eller ökad utsatthet för mobbing. Dock fanns skillnader mellan könen.

– Vi fann en starkare negativ inverkan av pandemin hos de kvinnliga ungdomarna. Det stämmer väl överens med tidigare studier som visar att unga kvinnor har högre nivå av psykiskt lidande och psykisk ohälsa än jämnåriga män, säger Nóra Kerekes.

Medan alkoholanvändning visade en minskad tendens under restriktionerna, visade användningen av receptbelagda läkemedel en något mer alarmerande tendens. Mer än 60 procent av ungdomarna som rapporterade en förändring av användning av receptbelagda läkemedel rapporterade en ökad användning. Detta är något som Nóra Kerekes vill rikta uppmärksamhet mot:

– Verksamheter såsom skola, vård och sociala instanser ska vara förberedda på att det finns ungdomar som drabbats hårt av den här krisen på ett negativt sätt, även om majoriteten inte har gjort det. Hos dessa finns ökade riskbeteenden, försämrad psykisk hälsa såsom sömnproblem, förstärkt stress, ångest och depression och även ökad utsatthet för mobbning.

Svenskar minst påverkade av pandemin

Vid en jämförelse mellan länderna i studien är resultatet inte heller helt som förväntat. Tidigare forskning visar att ungdomar i mindre utvecklade länder påverkats mer negativt. Men resultatet i den här studien visar delvis något annat.

– Jämför man resultaten mellan de deltagande länderna ser man att de svenska ungdomarna rapporterade den minsta pandemipåverkan på sina liv. Som förväntat rapporteras starkare påverkan på ungdomars liv från Vietnam, Serbien och Marocko medan ungdomar i USA oväntat nog påverkats allra mest negativt, säger Nóra Kerekes.

Hon fortsätter:

– Det kan naturligtvis vara många orsaker till detta och vi ska vara extremt försiktiga med att generalisera detta resultat då det var låg svarsfrekvens från USA. Redan faktumet att det var svårast att rekrytera gymnasieelever till studien i USA, visar att ungdomar där är starkt påverkade av pandemins restriktioner och händelser.

Sammantaget vill Nóra Kerekes ändå framhålla de starka positiva fynden.

– Jag vill ge stort beröm till skolorna och ungdomarnas föräldrar som aktivt och betydelsefullt bidragit till att skapa förutsättningar för att gymnasieungdomarna skulle klara av den här krisen så bra.

Länk till det internationella projektet Mental and Somatic Health without borders

Vetenskaplig artikel:

Kontakt:

Nóra Kerekes, Professor i medicinsk vetenskap, Högskolan Väst, nora.kerekes@hv.se
Andra medverkande från Högskolan Väst:
Britt Hedman Ahlström, professor i vårdvetenskap, britt.hedman.ahlstrom@hv.se
Maria Erlandsson, adjunkt, psykiatrisk vård, maria.erlandsson@hv.se