Behandling med östrogen under klimakteriet är både bra och dåligt för hälsan, enligt olika studier. Men de vetenskapliga beläggen är klena eller bara ”måttligt bra”, menar forskarna bakom en granskning.
Studien är en översikt och kritisk analys av tidigare forskning om kvinnors hälsa kopplad till östrogenbehandling under klimakteriet. Forskarna har granskat ett stort antal publicerade studier, både forskningsöversikter och originalstudier av olika slag.
Östrogenbehandling används för att lindra klmakteriebesvär som värmevallningar och nattsvettningar, men granskningen visade att det finns många andra både plus och minus för hälsan, bland forskningsresultaten.
Det gäller bland annat studier som visat att de som får hormonbehandling har lägre risk för benfraktur, diabetes och cancer i matstrupe, mage och tjocktarm, och andra som påvisat högre risk för stroke, blodproppar, sjukdomar i gallblåsan samt bröst- och äggstockscancer.
Komplex balans mellan fördelar och risker
– Hormonbehandling i klimakteriet är en komplex balans mellan hälsofördelar och risker, och den sammantagna bedömning vi gjorde är att kvaliteten på de systematiska genomgångar som finns tillgängliga är måttligt bra till dålig, säger Guo-Qiang Zhang, doktorand på Krefting Research Centre vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet.
Forskarna påstår inte att tidigare forskningsresultat är felaktiga, men att kvaliteten på forskningen om östrogenbehandling under klimakteriet är låg eller bara ”måttligt bra”.
Enligt granskningen har den kliniska data som stöder att östrogenbehandling i klimakteriet minskar risken för kranskärlssjukdom, brister. Och liknande svagheter fanns i datan som ligger till underlag för forskningsresultat om samband mellan hormonbehandling och generell dödlighet hos kvinnor upp till 60 års ålder, eller tio år efter sista mensen.
Hormonbehandling i klimakteriet – därför gjordes studien
- År 2050 kommer fler än 1,6 miljarder kvinnor världen över att ha nått klimakteriet eller vara postmenopausala (perioden med oregelbunden mens, innan sista mens infaller), en ökning från 1 miljard år från 2020.
- Upp till 75 procent av alla kvinnor i klimakteriet påverkas av besvärliga klimakteriebesvär, såsom värmevallningar och nattliga svettningar.
- Menopausal hormonbehandling (östrogen + gestagen eller enbart av östrogen) är den mest effektiva behandlingen för att lindra klimakteriebesvär, men dess effekter på hälsan är fortfarande osäkra.
Källa: Menopausal hormone therapy and women’s health: An umbrella review
Östrogenbehandling inget lätt beslut
Enligt rådande riktlinjer kan kvinnor erbjudas behandling med östrogen mot klimakteriebesvär, och i förebyggande syfte vid förhöjd risk för benskörhet, så länge risken för hjärt-kärlsjukdom är låg och inget annat talar emot.
– Men hela spektrumet av effekter måste vägas in vid beslut om behandling, tillsammans med kvinnornas egna värderingar och preferenser. Även icke-hormonella behandlingar kan övervägas. De som är kliniskt verksamma bör också utvärdera styrkan i de systematiska granskningarna, säger Guo-Qiang Zhang, som skrivit studien.
Forskarna bakom det aktuella arbetet finns vid ett tiotal lärosäten, däribland amerikanska Stanford University, kinesiska Chongqing Medical University och Göteborgs universitet.
Så gjorde forskarna studien
- Forskarna sökte underlag till granskningen i 12 medicinska databaser, bland annat i MEDLINE och EMBASE. Sökningen omfattade allt i databasen, från starten fram till 26 november 2017.
- I underlaget ingår träffar på studier om enbart östrogenbehandling, men också kombinerade behandlingar med östrogen och progesteron för kvinnor i klimakteriet eller förklimakteriet.
- Studierna är med kvinnor från alla länder och miljöer. Alla slutsatser från tidigare liknande granskningar av hormonbehandlingarna och kvinnors hälsa finns också med.
Läs mer om forskningsmetoden: Menopausal hormone therapy and women’s health: An umbrella review
Vetenskaplig artikel:
Menopausal hormone therapy and women’s health: An umbrella review .
Kontakt:
Guo-Qiang Zhang, doktorand på Krefting Research Centre vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet, guo-qiang.zhang@gu.se
