Individer med högt intag av fett från mejeriprodukter hade lägre risk för hjärt-kärlsjukdom än dem med lågt intag, visar en studie från Uppsala universitet. Forskarna menar dock att resultatet bör tolkas försiktigt då sambandet ännu inte är klarlagt.
Sverige tillhör de länder i världen där man äter mest mejeriprodukter och konsumtionen runt om i världen är på väg upp. I den nya studien som nu publiceras i tidskriften Plos Medicine har forskarna mätt nivåerna av en särskild fettsyra i blodet hos deltagarna. Fettsyror kan beskrivas som fettets ”byggstenar” och den fettsyra som forskarna mätt finns främst i mejeriprodukter och kan därför användas för att mäta konsumtionen av mejerifett.
Blodanalyser ger tillförlitligare information
Många tidigare liknande studier har byggt på individers egen uppskattning av vad de ätit. Men ett sådant underlag kan lätt bli missvisande, eftersom det är svårt att minnas allt man stoppar i sig. Dessutom finns mejeriprodukter med som ingredienser i många olika sorters mat.
– Genom att mäta blodnivåerna av särskilda fettsyror som finns i mejeriprodukter kan vi få mer objektiv information om hur mycket mejerifett en person har ätit, utan att vara beroende av deltagarnas minne eller olika kostdatabasers kvalitet, säger Matti Marklund som forskar om nutrition vid Uppsala universitet, The George Institute for Global Health i Australien och Johns Hopkins University i USA.
Så gjordes studien i Sverige:
4 150 stycken 60-åringar i Sverige fick sitt blod analyserat. De följdes sedan under i genomsnitt 16 år för att se hur många som drabbades av hjärtattack, stroke eller andra allvarliga cirkulationssjukdomar. Forskarna följde också hur många som dog under studiens gång, oavsett orsak.
Efter att ha justerat sina resultat för andra kända riskfaktorer för hjärt-kärlsjukdom, som utbildning, livsstil, matvanor och andra sjukdomar så såg forskarna att risken att drabbas av hjärt-kärlsjukdom var lägst för dem med höga nivåer av den specifika fettsyran i blodet. Individerna med de högsta nivåerna hade inte heller någon generell ökad risk att dö.
– Vi såg att personerna med de högsta nivåerna av denna särskilda fettsyra faktiskt hade lägst risk för hjärt-kärlsjukdom. Det här sambandet är väldigt intressant men vi behöver fler studier för att bättre förstå hur mejeriprodukter och mejerifetter påverkar vår hälsa, säger Matti Marklund.
Kostråden på väg att förändras
Att magra mejeriprodukter kan rekommenderas som en del i en sund kost finns det vetenskapligt stöd för sedan tidigare, men faran med fetare mejeriprodukter har varit mer oklar. Det är också tidigare visat att strukturen, inte bara fettinnehåll, på livsmedlet påverkar hur olika mejeriprodukter påverkar kolesterolnivåerna. Matti Marklund menar att de nya resultaten sätter ljuset på det osäkra kunskapsläget inom området, vilket också reflekteras i olika kostrekommendationer.
– Medan de flesta kostrekommendationer fortsätter att uppmana konsumenter att välja fettsnåla mejeriprodukter så har andra rört sig i en annan riktning. De lyfter istället fram att vissa typer ska väljas framför andra, till exempel yoghurt hellre än smör. Eller att sötade mejeriprodukter, som är fullpackade med socker, ska undvikas.
Studier i andra länder:
Forskarna kombinerade därefter de svenska resultaten med data från 17 liknande studier från USA, Danmark och Storbritannien. Totalt fanns data från 43 000 personer med i underlaget. Resultaten från Sverige kunde bekräftas även hos dessa populationer. Det här är den mest omfattande studien hittills om konsumtion av mejerifett (uppmätt i blodet) och risken för hjärt-kärlsjukdomar och död.
– Våra resultat ska tolkas försiktigt då de delvis kan ha påverkats av andra faktorer än konsumtion av mejeriprodukter och här behöver vi ännu mer forskning för att förstå dessa samband. I vår studie kan vi dock inte se att mejerifett verkar öka risken för hjärtkärlsjukdomar, säger Matti Marklund.
Typen av mejeriprodukt viktigare än fettinnehållet
Konsumtionen av vissa mejeriprodukter, särskilt fermenterade produkter, har tidigare förknippats med god hjärthälsa, påpekar Kathy Trieu vid The George Institute for Global Health, som lett studien.
– När det gäller mejeriprodukters påverkan på vår hälsa pekar allt fler resultat mot att det är typen av mejeriprodukt som är viktig, snarare än fettinnehållet. Det här har skapat tvivel kring om det finns vinster för hjärt-kärlhälsan med att undvika alla mejerifetter. Utifrån resultaten i vår studie kan vi inte se att det bästa för hjärthälsan är att dra ner på eller undvika mejerifett, säger Kathy Trieu.
Hon påpekar också att det är viktigt att komma ihåg att trots att mejeriprodukter kan vara rika på mättade fetter så är de också rika på många andra näringsämnen och kan vara en del av en hälsosam kost. Dock kan andra sorters fetter, som dem man hittar i fisk och skaldjur, nötter och vegetabiliska oljor ha större hälsofördelar än mejerifetter.
Forskningsstudien var ett samarbete mellan forskare i Sverige, USA och Australien.
Vetenskaplig artikel:
Biomarkers of dairy fat intake, incident cardiovascular disease, and all-cause mortality: A cohort study, systematic review, and meta-analysis. (Trieu K, Bhat S, Dai Z, Leander K, Gigante B, Qian F, et al.), Plos Medicine.
Kontakt:
Matti Marklund, institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, Uppsala universitet samt The George Institute for Global Health och Johns Hopkins University, mmarklund@georgeinstitute.org.au
Ulf Risérus, institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, Uppsala universitet, ulf.riserus@pubcare.uu.se
