KBT via internet med fokus på trauma kan minska traumasymptom i ett tidigt skede. En kort internet-baserad behandling för personer som nyligen varit med om trauma som våldtäkt, misshandel eller bilolyckor skyddar mot svåra problem som PTSD.
Svåra upplevelser som misshandel eller bilolyckor kan leda till psykiska reaktioner som mardrömmar och påträngande minnesbilder. För att förebygga att problemen blir värre behövs behandling som är lått att nå. Forskare vid Karolinska Institutet har gjort en stor utvärdering av internetbaserad traumafokuserad KBT (IKBT-T). Studien visar på goda resultat.
Resultaten visar god effekt genom att minska PTSD-symptom både på kort och lång sikt.
– Det har saknats evidensbaserade insatser för att hjälpa personer som nyligen varit med om trauma, så resultaten kan få stor betydelse inom vårt forskningsfält. Det finns förutfattade meningar om att traumadrabbade som till exempel varit med om sexuellt våld inte skulle kunna gå i internetförmedlad behandling. Våra resultat kan leda till att fler får tillgång till hjälp, återhämtning och förnyad livskvalitet efter svåra upplevelser, säger studiens förstaförfattare Maria Bragesjö, psykolog och forskare vid institutionen för klinisk neurovetenskap, Karolinska Institutet.
Hjälp efter svåra upplevelser
Det är känt sedan tidigare att tidsbegränsad traumafokuserad kognitiv beteendeterapi (KBT-T) underlättar återhämtningen efter en traumatisk händelse, och därmed minskar risken för bland annat PTSD. Det behövs ett digitalt alternativ för att göra behandlingen tillgänglig för fler – till exempel när ett helt samhälle upplever naturkatastrofer, våldsbrott och andra trauman.
Forskare vid Karolinska Institutet gjort en mycket omfattande utvärdering av internetbaserad KBT med traumafokus (IKBT-T) för personer som nyligen varit med om trauma. I studien deltog 102 patienter där hälften sökt läkarvård efter exponering för trauma och cirka en tredjedel var sjukskrivna. Drygt två tredjedelar av gruppen uppfyllde kriterierna för en psykiatrisk diagnos.
PTSD
Trauman som bilolyckor, misshandel eller sexuella övergrepp inverkar på den drabbades psykiska hälsa. Några vanliga symptom är påträngande minnesbilder, humörsvängningar, sömnsvårigheter, förhöjd vaksamhet och att isolera sig från omgivningen. Risken att under sin livstid drabbas av trauma är i genomsnitt 70 procent enligt internationella befolkningsdata.
De allra flesta mår psykiskt bättre inom cirka tre månader efter den akuta händelsen, men hos 5-6 procent av drabbade utvecklas problemen till posttraumatiskt stressyndrom (PTSD). Det är en begränsande psykisk störning som ökar risken för bland annat självmord, drog- och alkoholberoende samt sjukskrivning.
Misshandel, dödsfall, våldtäkt och bilolyckor var de vanligaste orsakerna till deltagarnas trauman, och händelsen låg i genomsnitt drygt en månad tillbaka i tiden. Deltagarna i kontrollgruppen fanns på väntelista för IKBT-T.
– Vi använde väntelista för att kontrollera den naturliga återhämtningen av psykisk nöd efter trauma. Processen med naturlig återhämtning som ses hos majoriteten av de drabbade, inträffar vanligtvis inom de första tre månaderna efter exponering för en traumatisk händelse, säger Erik Andersson, docent i klinisk psykologi vid institutionen för klinisk neurovetenskap, Karolinska Institutet.
Studien genomfördes mellan oktober 2019 och juni 2020. Under tre veckor fick 51 deltagare internetbaserad traumafokuserad kognitiv beteendeterapi. Kontrollgruppen om 51 deltagare fick IKBT-T efter sju veckor. Deltagarna fördelades slumpmässigt mellan grupperna som också följdes upp efter sex månader.
Deltagarna har screenats med hjälp av självskattningsformulär och inte med diagnostisk intervju för PTSD.
Vetenskaplig artikel
Condensed Internet-delivered prolonged exposure provided soon after trauma: a randomised trial, Maria Bragesjö, Filip Arnberg, Klara Olofsdotter Lauri, Kristina Aspvall, Josefine Särnholm, Erik Andersson, Psychological Medicine
Kontakt
Maria Bragesjö, psykolog och forskare vid institutionen för klinisk neurovetenskap, Karolinska Institutet, maria.bragesjo@ki.se
Erik Andersson, docent i klinisk psykologi vid institutionen för klinisk neurovetenskap, Karolinska Institutet, erik.m.andersson@ki.se
