Medfött immunsvar kan förutsäga hur sjuka vi blir i covid-19
CancerCoronavirusetImmunförsvarEgenskaperna hos en viss typ av vita blodkroppar (granulocyter) i det medfödda immunförsvaret verkar påverka hur sjuka vi blir i covid-19. Genom att kombinera analyser av dessa celler med välkända biomarkörer i blodet kan man förutsäga svårighetsgraden av sjukdomen.
Granulocyter är en familj av vita blodkroppar som består av neutrofila, eosinofila och basofila granulocyter. De ingår i det så kallade medfödda immunförsvaret som är kroppens första försvarslinje mot smittämnen. Det finns många studier om hur sars-cov-2-viruset påverkar olika delar i immunsystemet men det saknas fortfarande kunskap om granulocyters roll vid covid-19.
Forskare vid Karolinska institutet har nu undersökt egenskaperna hos granulocyter i blodet under den tidiga fasen av sars-cov-2-infektion hos totalt 26 sjukhusinlagda patienter med covid-19 vid Karolinska universitetssjukhuset. De gjorde även uppföljande analyser fyra månader efter utskrivning från sjukhuset och jämförde med analyser av friska icke-infekterade individer.
Koppling till svårighetsgraden av covid-19
– Vi visar att det finns påtagliga skillnader i egenskaper hos alla typer av granulocyter hos olika patienter med covid-19 och att detta kan kopplas till sjukdomens svårighetsgrad, säger studiens förstaförfattare Magda Lourda, forskare vid institutionen för medicin, Huddinge, Karolinska Institutet.
Läs också: Blodgruppen kan säga hur sjuk du blir
Granulocyter är kroppens första försvarslinje
Granulocyter är en slags vita blodkroppar som ingår i det medfödda immunförsvaret – kroppens första försvarslinje mot smittämnen.
Det finns tre typer av granulocyter: neutrofila, basofila och eosinofila granulocyter.
Neutrofilerna är den vanligaste sorten (utgör normalt 60–70 procent av de vita blodkropparna) och oskadliggör mikroorganismer genom att ”äta upp” dem.
Basofilerna är som mobila ”alarmceller” som cirkulerar runt i blodet. Vid infektion utsöndrar de inflammatoriska ämnen, till exempel histamin, interleukiner och prostaglandiner, som svar på infektionen.
Eosinofilerna spelar en stor roll bland annat i försvaret mot parasiter.
Källa: 1177.se
Att kombinera analyser av granulocyternas egenskaper med välkända biomarkörer i blodet som C-reaktivt protein och kreatinin, visade sig kunna förutsäga viktiga kliniska parametrar som lungfunktion och organsvikt.
– Upptäckten bör tolkas med försiktighet då resultaten baseras på en relativt liten patientgrupp, men vår förhoppning är att dessa kombinerade mätningar ska kunna användas för att förutsäga sjukdomens svårighetsgrad. Det skulle i så fall kunna leda till mer skräddarsydda behandlingar för patienter med covid-19, säger Magda Lourda.
Studien ger översikt över immunsvaret mot coronavirus
Studien är en del av Karolinska KI/K COVID-19 Immunatlas-projektet, som inleddes i april 2020 för att ge en översikt över immunsvaret vid sars-cov-2-infektion hos sjukhusinlagda patienter med måttlig eller svår covid-19.
Studien finansierades av Nordstjernan AB, Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse, Vinnova, Vetenskapsrådet, Cancerfonden, Stiftelsen Clas Groschinskys Minnesfond, Centrum för innovativ medicin vid Karolinska Institutet, Barncancerfonden, Dr Åke Olssons stiftelse och Karolinska Institutets forskningsstiftelser. En del av datahanteringen och analysen möjliggjordes av resurser från Swedish National Infrastructure for Computing (SNIC).
Vetenskaplig artikel:
High-dimensional profiling reveals phenotypic heterogeneity and disease-specific alterations of granulocytes in COVID-19, (Magda Lourda, Majda Dzidic, Laura Hertwig, Helena Bergsten, Laura M. Palma Medina, Indranil Sinha, Egle Kvedaraite, Puran Chen, Jagadeeswara R. Muvva, Jean-Baptiste Gorin, Martin Cornillet, Johanna Emgård, Kirsten Moll, Marina García, Kimia T. Maleki, Jonas Klingström, Jakob Michaëlsson, Malin Flodström-Tullberg, Susanna Brighenti, Marcus Buggert, Jenny Mjösberg, Karl-Johan Malmberg, Johan K. Sandberg, Jan-Inge Henter, Elin Folkesson, Sara Gredmark-Russ, Anders Sönnerborg, Lars I. Eriksson, Olav Rooyackers, Soo Aleman, Kristoffer Strålin, Hans-Gustaf Ljunggren, Niklas K. Björkström, Mattias Svensson, Andrea Ponzetta, Anna Norrby-Teglund, Benedict J. Chambers, och Karolinska KI/K COVID-19 Study Group). PNAS, online 21 september 2021.
Kontakt:
Magda Lourda, forskare, Institutionen för medicin, Huddinge, Karolinska institutet, magdalini.lourda@ki.se
